Europeisk politik i ljuset av misstänkta giftmordsförsöket i Salisbury och raketanfallen mot Syrien

Macron pläderade för gemensam försvarspolitik – protester i Athen

Frankrikes president Emanuel Macron talade i EU-parlamentet i Strasbourg tisdagen den 17 april. Hans plädering berörde ett bättre och konstruktivt samarbete mellan EU-länderna, ett gemensamt försvar och en gemensam flyktingpolitik. Frankrikes deltagande i anfallet mot Syrien renderade dock hårda ord från bland annat en grekisk ledamot. Den grekiska kritiken kan ses mot bakgrund av demonstrationer som hölls i Athen mot USA efter robotattackerna mot Syrien den 14 april. De upprörda demonstranterna försökte bland annat riva ner en bronsstaty av den amerikanske presidenten Harry S. Truman. Runt den amerikanska ambassaden ställdes polisbussar tätt efter varandra. Protesterna rapporterades bland annat i iransk television – inte utan visst korn av skadeglädje.

Men den häftigaste kritiken mot den franske presidenten gällde hans beslut att över huvud taget ingå i de tre angripande länderna, utan att först inhämta godkännande från det franska parlamentet. Och här brast det för president Macron:

– Som landets president är jag också högste befälhavare – ni skall inte lära mig demokrati!

Endast två dagar tidigare, söndagen den 15 april grillades Emanuel Macron i BFM TV av två franska toppjournalister, en av dem var den kände Jean-Jacques Bourdin. Syrieninsatsen var det inledande ämnet, och även här försvarade presidenten det av honom själv fattade beslutet genom att använda pronomenet vi. Detta bör inte uppfattas som att Macron börjar tala i ”pluralis majestatis” – likt forna tiders kungligheter – utan att beslutet fattades av flera personer inom hans närmaste stab. Den alltid mycket saklige och kunnige Bourdin tog upp problematiken om en bredare efterverkan i Mellanöstern och ställde därvid frågan:

– Tänker man på att Saudiarabien är ett sunniland och Iran shia? På denna fråga yttrade presidenten ett neutralt undvikande svar.

Macron till människor i de forna kolonierna: ”Stanna kvar!”

President Macron med hustru Brigitte reste nyligen runt i de tidigare franska kolonierna i Afrika med en uppmaning till framför allt unga människor. De uppmanades av den franska presidenten att stanna kvar i sina hemländer och skaffa sig utbildning på hemmaplan. Den ekonomiska hjälpen till länderna i fråga står däremot Frankrike och EU för, noterade han. Rörande möten mellan skolelever och Birgitte Macron, som uppenbarligen till fullo delar sin mans tankar visades från parets turné i västafrikanska Senegal, medan presidenten själv talade med politiker och universitetsstuderande.

En annan person kommer dock in i den franska politiska bilden. En vecka innan, söndagen den 8 april under bästa kvällssändningstid och i samma kanal, kommenterades Frankrikes interna problem av den numera pensionerade – men fortfarande aktive – 68-revolutionären och grundaren av rörelsen och senare partiet ”De gröna” – Daniel Cohn-Bendit. Denne instiftare och ledare för studentoroligheterna som utbröt i Paris 1968 och som ledde till att general Charles de Gaulle gömde sig på en fransk militärbas i Tyskland, är en politisk läxa för många alltför självständiga idealister inom den politiska världen.

Daniel Cohn-Bendit är sammanlänkad med en annan revolutionär nämligen Joseph Martin ”Joschka” Fischer som utan studentexamen lyckades bli Tysklands utrikesminister och vicekansler 1998. Innan deras fraktion Bündnis 90/Die Grünen blev en maktfaktor i den tyska riksdagen, sysslade de vänsterorienterade kamraterna med en ideologisk cocktail bestående av multikultur, antifascism, hedonism och emancipering.  ”Joschka” Fischers nära band till George Soros och hans Open Society Foundation är kända – de grundade 2007 efter amerikansk förebild ”European Council on Foreign Relations” (ECFR). Faktum som är kända i Tyskland.