Medlemskapet i EU har under de snart trettio år som gått sedan inträdet inneburit en enorm maktöverföring till EU, sanktionerat av våra politiker. Den union som svenska folket röstade ja till år 1994 är idag någonting helt annat än vad det var tänkt från början.
Folkomröstningen om Sveriges medlemskap 1994
Sverige gick med i EU den 1 januari 1995 tillsammans med Finland och Österrike. Samtidigt upphörde Sveriges medlemskap i Efta. Frihandelsavtalet 1972 mellan Sverige och EG samt EES-avtalet 1992 rörande europeiskt ekonomiskt samarbetet var viktiga milstolpar på vägen mot ett medlemskap.
Den socialdemokratiska regeringen, med statsminister Ingvar Carlsson i spetsen, drev frågan om medlemskap i EU mycket hårt och målmedvetet med starkt stöd av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Svenskt Näringsliv.
Folkomröstningen hölls den 13 november 1994. Röstsiffrorna blev 52,3 procent ja, 46,8 procent nej och 0,9 procent röstade blankt. Valdeltagandet var 83 procent. Partierna hade enats om att följa valresultatet. Ja-sidans anhängare fanns i storstäderna och flertalet nej-sägare inom landet i övrigt. Ja-sidans resurser var många gånger större än nej-sidans.
Exempelvis satsade näringslivet under 1990–1994 lågt räknat en miljard på ett EU-medlemskap. Frustrationen från nej-sidan över den mycket ojämna resursfördelningen var stor. Den stora ojämlikheten vad avser ekonomiska kampanjmedel upplevdes som ett hot mot demokratins grundprinciper och de motsättningar som redan tidigare funnits mellan storstad och landsbygd förstärktes ytterligare. En farlig utveckling tog vid där misstron mot demokratin bara ökade.
Valen till EU-parlamentet
Parlamentet har 705 ledamöter varav 21 (2,8 procent) från Sverige. Valdeltagandet i Sverige har varit extremt lågt med tanke på landets långvariga tradition med högt valdeltagande. Första valet 1995: 41,6 procent, 1999: 38,8 procent, 2004: 37,8 procent, 2009: 45,5 procent, 2014: 51,1 procent, 2019: 55,3 procent och i senaste valet till EU-parlamentet år 2024 var valdeltagandet 55,4 procent.
De ledamöter som företräder Sverige har följaktligen mycket svag demokratisk förankring. Det låga valdeltagandet i Sverige tyder på att väljarna inser att ett litet land som Sverige har ytterst små möjligheter att påverka unionen. Makten ligger hos stora länder som Tyskland, Frankrike med flera. Svenska folkets intresse för och kunskap om hur unionen arbetar kan nog betecknas som mycket begränsad.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.