Carl Larssons målning Midvinterblot finns idag att beskåda i Nationalmuseums trapphall, men från början godkändes den inte. Foto: Wikimedia Commons

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

Nationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.
Lucas Cranach d.ä.:s berömda målning Det omaka paret eller betalningen är ett av de många krigsbyten svenskarna tog under 1600-talet som idag finns på Nationalmuseum. Foto: Nya Tider

År 1648 plundrade svenska armén, ledd av Hans Christoph von Königsmarck, Prag på dess konstskatter och förde med sig en stor samling målningar och skulpturer till Sverige. Vad dessa soldater sannolikt inte hade i tankarna var att detta krigsbyte en dag skulle ställas ut och beskådas av allmänheten. Krigsbytet från Prag utgör nämligen en del av de konstverk som idag finns att beundra i det rödmålade rum där målningar och skulpturer från renässansen står utställda. Konstskatterna från Prag är en påtaglig påminnelse om den tid då Sverige var en framstående stormakt. På så vis kan man komma nära en del av svenska historien på Nationalmuseum.

Dock är det inte bara krigsbyten man kan finna här utan även målningar från olika samlingar samt verk av mästare som Rembrandt Harmenszoon van Rijn, Anders Zorn, Carl Larsson, Alexander Roslin och David Klöcker Ehrenstrahl.

Samlande utgör en viktig del av Nationalmuseums tidigaste historia och en av de mest hängivna samlarna var Carl Gustaf Tessin.
Målning av Gustaf Lundberg, daterad 1761/Wikimedia Commons

Frågan är dock om Nationalmuseum hade kunnat visa upp lika många imponerande konstverk om inte Königsmarck gjort valet att plundra Prag, om inte Carl Gustaf Tessin besökt Parissalongen och om Gustaf III inte tyckt så mycket om just Rembrandts målningar.

Att samla konst

Att några personer i svenska historien samlade konst kan tyckas verka vara irrelevant, men faktum är att deras samlande kom att bli en betydande del av Nationalmuseums historia. Museets äldsta samlingar är från Gustaf Vasas tid. Att samla konstverk som målningar, skulpturer, bystbilder och statyetter var huvudsakligen ett uttryck för både status, makt och bildning, inte minst under den svenska stormaktstiden. I boken Nationalmuseum 1792-1992 skriver Per Bjurström att Gustaf II Adolf var den ”som för svenskt vidkommande introducerade konstvärv genom erövring”. När denne kung och hans armé erövrade München i maj 1632 plundrade de, enligt Bjurström, ”systematiskt såväl bibliotek som konstkammare”. Flera målningar togs, bland annat Lucas Cranach d.ä:s berömda målning Det omaka paret eller betalningen, som idag går att beskåda i renässanskonstens rum på Nationalmuseum där verket ställts ut tillsammans med krigsbytena från Prag.

Konstverk förvärvades dock inte enbart genom krig och erövringar på 1600-talet utan även genom kunglig byteshandel och inköp. Detta resulterade i en mycket omfattande samling konstverk på de kungliga slotten som, enligt Bjurström, inventerades år 1650 av anledningen att Kristina ville ”få ordning på sina tillhörigheter”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.