Ändringar i någon av Sveriges fyra grundlagar är relativt ovanligt och kräver två riksdagsbeslut med val emellan. Det är även möjligt att det andra av de två nödvändiga besluten hålls som en folkomröstning, något som dock aldrig har hänt i Sverige sedan möjligheten infördes år 1980. Senaste gången grundlagen ändrades var år 2010. Bland annat skrevs då EU-medlemskapet in i regeringsformen. ”Nästan helt utan offentlig debatt ändras den svenska grundlagen på viktiga punkter”, skrev SVT:s Mats Knutson i en analys för tolv år sedan.
Nu planeras en ny ändring av grundlagen genom en begränsning av föreningsfriheten i regeringsformen. Även denna gång lyser den allmänna debatten med sin frånvaro. I propositionen ”2021/22:42 Föreningsfrihet och terroristorganisationer” föreslår regeringen en begränsning i föreningsfriheten mot sammanslutningar som ägnar sig åt, eller understöder, terrorism. Både kriminalisering av deltagande i en sådan organisation, och förbud mot organisationen som helhet, finns med i förslaget.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.