Små rökpuffar över Tel Avivs skyline skvallrar om Iron Domes verkan mot Hamas raketer. Foto: Privat

Israel vann militärt, men Hamas går politiskt stärkta ur kriget

Israel vann militärt, men Hamas kan tillgodoräkna sig den politiska segern. Den bedömningen gör experter efter att vapenvila slöts efter elva dagars stridigheter i Gazaremsan. Israels mål, att försvaga Hamas, kan ha fått precis motsatt effekt.

Under elva dagar regnade både lättare och mer avancerade raketer ner över Israel, även om en stor del av dessa kunde stoppas av Israels missil- och luftvärnsförsvar, kallat Iron Dome. Hamas, som låg bakom de cirka 4 000 avlossade raketerna, möttes dock av drönar-, flyg- och artilleriangrepp från Israel, vilket inte bara orsakade stora skador på infrastruktur utan även hävdas ha förstört många av de tunnlar som Hamas grävt under Gaza. Tunnlar som de använder för att både tillverka och förvara vapen samt för att förflytta sina soldater. I de rykande ruinerna har Hamas likväl gått ur striden starkare än väntat och utropat sig som segrare.

Mellanösterexperter håller av givna anledningar inte med om att Hamas ”vunnit” kriget i militära termer, men vad man däremot pekar på är att Hamas gått ur konflikten avsevärt starkare rent politiskt. Det i sin tur kan innebära att nästa gång konflikten mellan det islamistiska Hamas och Israel blossar upp så blir omfattningen ännu större och förlusterna på båda sidor mycket högre. Med över 10 000 raketer kvar i lager och alltmer avancerade sådana som tillverkas kvarstår onekligen det islamistiska hotet för Israels del.

Starkt markförsvar inte nog mot Israels övermakt

Islamistorganisationen Hamas, som klassas som en terrororganisation av EU och USA, är otvivelaktigt en många gånger svagare part i den konflikt som finns mellan det palestinska självstyrande Gaza och Israel. Det är svårt att avgöra exakt hur starka Hamas är, men olika bedömare har givit siffror på mellan som lägst 13 000 man och som högst 40 000 man för deras militära gren, Izz al-Din al-Qassam Brigaderna, inkluderat deras ungefär 20 000 reservister. Jämfört med Israels 170 000 aktiva soldater, med över 3 miljoner reservister, bleknar dessa siffror. Man saknar vidare både flotta, en traditionell armé och ett flygvapen medan Israels dito är bland världens mest avancerade styrkor.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ännu en kändis pudlar efter AFS-reklam

Ännu en kändis pudlar efter AFS-reklam

🟠 INRIKES Victoria Silvstedt gjorde reklam för Alternativ för Sverige i en videohälsning och uppmanade folk att gå och se på deras torgmöten under partiets Swexit-turné som de genomför inför EU-valet. Men redan samma dag pudlade hon och hävdar nu att hon blivit lurad.

Läs även:

Fransk veteranjournalist gör nedslag i sin unika och spännande karriär

Fransk veteranjournalist gör nedslag i sin unika och spännande karriär

🟠 Som ung datorjournalist fick han uppleva dataålderns begynnelse som helt omformade vår värld Den välrutinerade franske journalisten Pierre Jovanovic berättar om sin tid som datorjournalist när IBM var marknadsledande, datorer var stora som garderober och ikoner som Bill Gates och Steve Jobs var okända för allmänheten. Jovanovic har träffat och intervjuat Bill Gates många gånger, liksom mängder av andra kändisar som han tar upp i intervjun. Den franske veteranjournalisten berättar om varför svenska banker är lönsamma när deras europeiska konkurrenter inte är det och om Sveriges unika roll gällande negativ ränta och vad det har lett till. Avslutningsvis berättar han om den ekonomiska situationen i Libanon och inte minst Turkiet, där han även kommer med en del unika avslöjanden.

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.