I vissa länder är det viktigt att ha de finaste juldekorationerna. Foto: Pixabay

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Jultomtens land – Finland?

Vid jul pågår en tävling mellan svenskar och finnar kring vilket land tomten kommer från. Men på senare år verkar Finland tagit hem spelet och turister strömmar till Rovaniemi i finska Lappland. Miljoner barn från hela världen skickar sina önskelistor till den finska tomten.

Förr i tiden trodde finnarna på Joulupukki, Finlands motsvarighet till Östeuropas Krampus, som var en ondskefull typ, ett väsen likt en getabock (nuuttipukki, knutbocken), vilken kom för att avsluta julfirandet. Senare var nuuttipukki vanligen en man som klätt ut sig till getabock. Julbocken är en mycket gammal hednisk tradition, där bocken var en fruktbarhetssymbol och kom vid vintersolståndet. I modernare tid kunde julbocken både dela ut julklappar till snälla barn och skämma dem som inte varit snälla. Dagens jultomte, importerad från USA, har ersatt den gamla getabocken, så nu behöver inte barnen vara rädda för tomten. I finskt julfirande ingår naturligtvis att bada bastu.

Julmaten i Finland är ganska lik den traditionella i Sverige, med pepparkakor, köttbullar, sill, lax och lutfisk. Skinkan ugnsbakas och serveras kokta gröna ärtor till den. Det är också vanligt med morotslåda eller kålrotslåda. Tjugondag Knut, dansas julen ut både i Finnland och Sverige. Julgranen, som kom till norden från Tyskland, plundras och kastas ut. Hyvää joulua!

Sankt Nikolaus har ersatt Krampus i Tyskland

Även i Tyskland förekom Krampus med bockhornen, som man kunde skrämma barnen med. “Om du inte är snäll kommer Krampus och tar dig!” kunde det låta. Julförberedelserna brukar börja med att man köper sig en adventskrans med fyra ljus, ett för varje advent. Den demoniske Krampus har ersatts av folk som klär ut sig till Krampus. Och den elake har även i Tyskland ersatts av den amerikanske Sankta Claus eller Nikolaus. Till jultraditionerna hör att göra ett besök på julmarknaden, Weihnachtsmarkt, där man umgås med vänner.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Tomten tar hand om djuren på gården, men om han inte får sin gröt kan han hämnas. Bild: Pixabay

Julgröt

🟠 Folktro och minnen Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Gröten får dock inte ätas upp på julaftonen då tomten ska ha sin portion. Under måltiden kan man rimma till gröten och den som får mandeln kan skatta sig lycklig.

Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se

Traditionens betydelse

🟠 JULKRÖNIKA Julen är en underbar högtid. Vår germanska jultradition, som blandar både hedniskt och kristet, är mycket rikare och djupare än dagens urspårade julhandel och Coca Cola-tomtar. När vi för traditioner vidare till våra barn, rustar vi våra efterkommande med livsuppehållande värderingar. Men för att denna tradering ska inträffa räcker det inte med att bara fira traditionerna. Vi behöver även förklara deras sanna innebörd. Bara på det sättet kan vår civilisation blomstra igen. Det menar civilingenjör Klaus Bernpaintner i veckans opinionsartikel.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.