Kinas ekonomi har krympt med sju procent på ett år. På amerikanskt håll är en utbredd teori att skälet till nedgången är att Kina är en diktatur ur stånd att hantera den kris som uppstått i och med coronaepidemin i landet, Covid-19. Men enligt en fransk antiglobalist, Vincent Gouysse, är det fel; styret har skött epidemin skickligt, anser han; den ekonomiska nedgången är priset man betalar för att styret har satt folkets väl före profiten.
Kina producerade första kvartalet 2020 varor och tjänster till ett värde av 20,7 triljoner (tusen miljarder) yuan eller 3 triljoner dollar.
Det är ett mindre belopp än motsvarande siffra för första kvartalet 2019, nästan sju procent mindre. Den utvecklingen är ett trendbrott.
Kinas ekonomi har vuxit oavbrutet i alla fall sedan man 1992 började att göra kvartalsvis redovisning av tillståndet i Kinas ekonomi, alltså för vid det här laget 28 år sedan.
Då hade emellertid redan åtskilligt hänt sedan det av brittisk imperiepolitik, opieepidemi, statskupp, republik, inbördeskrig, inblandning utifrån, kommunistiskt maktövertagande och ”kulturrevolution” förhärjade Kina i början av 1970-talet kommit att regeras av en praktiskt sinnad styresman, Deng Xiao Ping.
Deng trängde undan utopisterna i partiet, ingick avtal med Nixon i USA och lade tyngdpunkten i politiken på en snabb ekonomisk och teknisk utveckling för Kinas del.
”Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit”, fastslog den kommunistiske pragmatikern Deng. ”Huvudsaken är att den fångar möss.”
I början av 1990-talet var Kina så långt hunnet att man var redo för något nytt. Det nya som kom var enligt den franske ekonomen Patrik Artus det man har kommit att kalla ”globaliseringen”. Strax efter ”Murens fall” och Sovjetunionens sammanbrott mellan 1989 och 1991 ingick Kinas styre nytt avtal med USA, mer eller mindre i hemlighet. Enligt Patrik Artus gick det avtalet i all enkelhet ut på att Kina skulle producera och USA konsumera. Amerikanska företag skulle uppmuntras att flytta sin produktion till Kina, där lönerna var mycket lägre än i USA och produktionen följaktligen billigare. Varorna skulle sedan transporteras tillbaka till USA och säljas där, eftersom kineserna inte hade lika hög köpkraft som amerikanerna. Då.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
