På flera punkter kan man säga att det under de senaste åren har aktualiserats frågor som hänger samman med den riktning som kallas för postmodernism. Det är naturligtvis inte på detta sätt som det har framställts i den allmänna debatten, men för den som är bekant med postmodernismens kännetecken framgår detta med avsevärd tydlighet. Det gäller huvudsakligen frågor som har att göra med att tala sanning, hur man ska värdera fakta, vad som ska förstås som äkta och så vidare. Anledningen till varför dessa diskussioner förs är en stridbar amerikansk herre vid namn Donald Trump.
Den som i närtid varit inskriven vid ett svenskt universitet för en utbildning med samhällsvetenskaplig eller humanistisk inriktning är med all säkerhet välbekant med att ”objektiva fakta” inte står högt i kurs.
Om någon tog sig för uppgiften att sammanställa en lista med saker som förargar den internationella vänstern, skulle Trumps namn inta förstaplaceringen utan att besväras av nämnvärd konkurrens. Det intressanta med hatet som riktas mot Trump är att det inte enbart handlar om hans högerpopulistiska inriktning, utan motviljan hängs också upp på Trump som en symbol för oärlighet och en bristande respekt för fakta. Termer som ”alternativa fakta” och ”falska nyheter” började florera i media under Trumps valkampanj 2016, och för många på vänsterkanten blev Trump inte enbart en fiende till den egna politiska ideologin – utan mot sanningen som sådan.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
