Utbyggnad av Göteborgs hamn och genomförande av den så kallade Sydostlänken, är exempel på två projekt som ingår i regeringens infrastruktursatsningar för de kommande tio åren. Foto: Göteborgs hamn/Trafikverket

Nationella planen: 700 miljarder till infrastruktur

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) har haft bråda dagar att för regeringen presentera de stora satsningarna i svensk infrastruktur. I den nationella planen för infrastrukturen för åren 2018–2029 avsätter regeringen 125 miljarder kronor till drift och underhåll av järnvägar, 164 miljarder till drift och underhåll av vägnätet och 333,5 miljarder till utvecklingsåtgärder i transportsystemet, det vill säga nybyggen.

Sjöfarten får endast 5,1 miljarder, men det är ändå en markering av sjöfartens betydelse, enligt Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén. Den nationella infrastrukturplanen är en befintlig plan som uppdateras enligt ett rullande schema, med ett rullande perspektiv på nio år. Olika politiska inspel såväl som den ekonomiska verkligheten gör att man senarelägger, tidigarelägger eller till och med stryker olika objekt eller projekt under uppdateringsfaserna. Önskemål från industrin eller akuta behov av reinvestering i anläggningar kan också påverka uppdateringarna.

Regeringens uttalande från presskonferensen på Rosenbad den 4:e juni ger en övergripande beskrivning:
”Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regering och riksdag har fattat beslut om en infrastrukturproposition, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Arbetet har därefter fortsatt med åtgärdsplanering där ett urval av konkreta åtgärder för utveckling och underhåll av infrastrukturen föreslås. Åtgärdsplaneringen resulterar i en ny nationell plan för transportsystemet för kommande period 2018–2029. Regeringen planerar att besluta om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under våren 2018.”

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Katastrofsiffror för Norges regeringspartier

Katastrofsiffror för Norges regeringspartier

🟠 UTRIKES Norska Senterpartiet har endast 4,7 procent av väljarstödet kvar i den sämsta mätningen någonsin. Inför valet 2021 var Senterpartiet ett drygt 20-procentsparti i flera mätningar, men i Stortingsvalet nådde de endast 13,5 procent. Med Senterledaren som finansminister straffas de hårdare än Arbeiderpartiet som har statministerposten.

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.

Läs även:

Matens väg – mellan bonden och butiken

Matens väg – mellan bonden och butiken

🟠 EKONOMI. De flesta produkter som framställs ur de råvaror som lantbruket producerar vandrar igenom processer som ägs av en allt snävare grupp av stora företagskonglomerat. I denna artikel redovisar vi några exempel på hur viktiga råvaror förädlas i vad som kan liknas vid en produktionstratt, som kontrolleras av några strategiskt placerade aktörer med helt olika ägarstruktur. Olika varumärken kommer ofta från samma fabriker, men säljs av olika affärskedjor och till olika priser, vilket ger sken av konkurrens och mångfald. De stora aktörerna dominerar stort, men det finns också de som går mot strömmen.

Makten över den svenska matmarknaden allt mer koncentrerad till ett fåtal aktörer

Makten över den svenska matmarknaden allt mer koncentrerad till ett fåtal aktörer

🟠 EKONOMI. Den svenska dagligvaruhandeln består av en mängd olika butikskedjor och distributörer. Skenbart kan denna situation uppfattas som att det är en bred och livlig konkurrens mellan de olika aktörerna. I verkligheten styrs en stor majoritet, drygt 94 procent, av de olika matkedjornas försäljning av tre huvudaktörer; ICA, Axfood och Coop. Uppstickaren Lidl tar dock marknadsandelar och ytterligare ett par mindre aktörer slåss på marginalen. I denna artikel tittar vi på hur den svenska dagligvaruhandeln är organiserad och hur makten koncentreras allt mer.

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

Lantbrukets lönsamhet – därför stiger priset på matvaror så snabbt

🟠 Priset på mat beror på många olika faktorer – kostnader för energi, gödsel, utsäde, transporter, bearbetning och prefabricering, förpackning, grossister och handlare påverkar alla priset på maten. Den enskilde lantbrukaren, som producerar matens råvaror, behåller normalt sett en ganska liten del av det matpris som konsumenten betalar. En väsentlig del av förutsättningarna för att vi skall ha mat på bordet är att den enskilde lantbrukaren kan försörja sig på matproduktionen. I denna inledande artikel om priset på maten, tittar vi på just detta första led i matproduktionen.

Byggbranschen pressas hårt av kostnads­trycket – fördyrar och stoppar projekt

Byggbranschen pressas hårt av kostnads­trycket – fördyrar och stoppar projekt

🟠 EKONOMI. Det snabbt ökande kostnadstrycket, med de extrema energipriserna som huvudsaklig motor, sprids snabbt ut till den svenska marknadens alla delar. En del där problemen redan lett till påtagliga effekter är byggbranschen, med allt från extrema fördyringar till stoppade och pausade byggprojekt samt uppsägningar. Allt tyder på att det ändå bara är inledande skakningar från en antågande större kris för hela branschen.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

I rymden med Maria Küchen

🟠 Bokrecension. Det ges inte ut så många böcker om rymdforskning idag. Särskilt inte om rymdforskningens heroiska historia, och särskilt inte av svenska författare. Att drömma sig tillbaka till projekt Apollos dagar, att besöka Cape Canaveral och Bajkonor och uppleva historiens vingslag, det är knappast vad någon svensk intellektuell sysslar med. Men poeten Maria Küchen är för sin del ”rymdbiten” och kan berätta vad det innebär.

JP Morgans chefsbankir: Finansiell orkan är att vänta

🟠 Multinationella storbanker driver på Agenda 2030. Flera mäktiga bankchefer på några av världens största multinationella banker har den senaste tiden varnat för en nära förestående världsekonomisk kollaps. Tidigare löften om att den skenande inflationen var ”temporär” är nu som bortblåsta. Samtidigt är dessa banker djupt involverade i globalisternas långtgående klimatåtgärder och omställningsplaner, som de genom omfattande finansiering och investeringar i mångbiljonklassen möjliggör. En enda bank satsar nästan 300 miljarder på att diskriminera vita, som en del av en ”hållbar samhälls­utveckling”.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.