Mordet på Gustav III blev upptakten till den reuterholmska tiden. Bild: Wikipedia

Reuterholm träder fram

Under åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Den 29 mars 1792 kunde Gustaf III:s svägerska, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, till stor del känna både lättnad och glädje.

Svågern, som hon hatat och länge önskat livet ur, hade nu äntligen dött i sviterna av skottskadan som tillfogats honom tretton dagar tidigare. Hennes make och kusin, hertig Carl av Södermanland, hade dessutom framgångsrikt satt stopp för utredningen av konspirationen och förstört den ursprungliga listan på konspiratörer.

Under tiden som den omfattande mörkläggningen pågick dömdes och avrättades Jacob Johan Anckarström för mordet på Gustaf III medan den mest sannolike attentatsmannen lämnat landet med en tunna guld som han fått av hertig Carl. Detta har tagits upp tidigare och ingående i artiklarna ”Attentatet mot Gustaf III” (eNyT v. 15/2018) och ”Frimurarnas dolde mästare” (eNyT v. 39/2020).

Hertiginnan blev dessutom gravid för allra första gången senare det året. Sannolikt var hennes älskare Fabian von Fersen fadern, men det talade hon naturligtvis inte högt om.

Kort sagt, från och med slutet av mars 1792 kunde hertiginnan vara både lycklig och lättad. Dock fanns det en man som verkligen kommit att bli en mycket besvärlig nagel i ögat på både henne och hertig Carl. Denne man var ingen annan än den finske baronen Gustaf Mauritz Armfelt, som varit Gustaf III:s nära vän i många år och senare den våren blev en av de ledande gestalterna inom en rörelse som inte bara hertigen utan även Gustaf Adolf Reuterholm kom att betrakta som mycket farlig.

Kodicillen som försvann

För att förstå varför de förföljelser och utrensningar som kom att prägla de fyra år då Gustaf Adolf Reuterholm i praktiken styrde Sverige alls ägde rum är det viktigt att känna till de olika versionerna av Gustaf III:s testamente. I Kärlekens krigare nämner Christopher O’Regan att Gustaf III:s ursprungliga testamente från år 1780 ”hade gjort hertigen till regent med i stort sett oinskränkt kunglig makt under Gustaf Adolfs tid som omyndig”. Detta testamente kom dock att ändras nio år senare när Gustaf III:s val att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten, som inte bara innebar enväldig kungamakt utan även jämlikhet inför lagen oavsett samhällsklass, gav honom en dödsfiende i hertig Carls hustru. Hertiginnans stämplingar mot Gustaf tycks nämligen ha minskat hans redan försvagade tillit till hertig Carl ytterligare, för O’Regan noterar att kungen år 1789 oroat sig över sin sons framtid och därför ”förklarat att Gustaf Adolf skull bli myndig redan vid arton års ålder, i stället för vid tjuguett som det ursprungliga testamentet föreskrev”.

Gustaf III:s yngre bror, hertig Carl, blev Gustaf IV Adolf förmyndare. Oljemålning av Giovanni Battista Lampi (1751-1830), daterad 1799. Bildkälla: www.kungligaslotten.se

 

Den 29 mars 1792 skrev den döende kungen en tredje version av sitt testamente. Detta dokument utgjordes av, som O’Regan skriver, fyra akter: ”Den första föreskrev att hans trettonårige sons vice guvernör, informator och alla hans övriga lärare skulle förbli i tjänst fram till den dag sonen blev myndig; den andra gjorde en av hans gamla vänner sedan barndomen till chef för utrikesaffärerna medan den tredje förordnade Armfelt till överståthållare”. Den fjärde, och viktigaste, utgjordes av kodicillen som, vilket O’Regan framhåller, ”stadgade hur sammansättningen av den kommande förmyndarregeringen skulle se ut”. Enligt O’Regan vingklippte även denna kodicill hertig Carl helt. Hertigen miste, som O’Regan skriver, ”ställningen som ensam regent; han skulle inte längre ha en extra röst vid voteringarna, vilket han normalt skulle ha rätt till, även enligt de gamla testamentena. Han förlorade också möjligheten att själv få välja sina medarbetare”.

När hertigen några timmar senare läste igenom testamentet och dess kodicill blev han, enligt O’Regan, missnöjd över kodicillens innehåll. Dock fann han snart, som O’Regan skriver, ”en förödande inkonsekvens i texten, som gjorde den lagligen obegriplig och därför omöjlig att följa ordagrant. Där fanns nämligen inte en enda stavelse som upphävde hertigens rätt till förmynderskapet över Gustaf Adolf, samtidigt som det uttryckligen stod att den nuvarande interimsregeringen, till största delen bestående av Gustaf III:s anhängare, skulle sitta kvar”.

Hedvig Elisabeth Charlotta hävdade dessutom i en senare anmärkning i sin dagbok att kodicillen skall ha varit ”så illa skrifvet, att man svårligen ens kunde känna igen kungens handstil.” Detta var dock föga förvånande då den döende kungen varit mycket svag när han skrev kodicillen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Läs även:

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.