Diagram över kommunkoncernernas låneskuld i miljarder kronor, prognos 2018 - 2020. Källa: Kommuninvest och Sveriges Kommuner och Landsting

SKL spår dyster framtid

Kommunernas finanser har inte varit så svaga sedan finanskrisen år 2008. Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten varnar SKL i sin ekonomirapport. Den stora boven i dramat – massinvandringen.
SKL:s ekonomirapport för 2019. Källa: SKL

”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.

Kommuner med underskott

Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.

När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.

– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.

Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.