Erik av Pommerns kröning i Kalmar. Gravyr av Hans Peter Hansen (1829-99), ur Nordens Historie av Niels Bache (1884). Bild: Wikimedia Commons

Tre länder – en union

Under ett politiskt möte i Kalmar i juli år 1397 ingick Sverige, Norge och Danmark i en union som gått till historien som Kalmarunionen. Syftet med denna union var att stabilisera det politiska läget och bevara freden i Norden. Tvärtom blev det början på en av de mest våldsamma och konfliktfyllda tiderna i hela Sveriges historia.

Kalmarunionen var, som Dick Harrison skriver i Sveriges historia medeltiden, ”en typisk produkt av sin tid”. Syftet med en stor personalunion under det sena 1390-talet var, menar Harrison, ”att med gemensamma ansträngningar skapa en militär motvikt mot gemensamma fiender”. Vid samma tid hade, som Harrison noterar, Litauen och Polen ingått en union för ”att kunna agera mer kraftfullt mot Tyska orden”.

Karta över Kalmarunionen. Island tillhörde Norge på den tiden. Bild: Wikimedia Commons

 

Kalmarunionen kom dock att bli en tid präglad av ökade spänningar och stridigheter mellan svenskar och danskar. Faktum är att unionen bildades till följd av en lång och våldsam kamp om Sverige.

Kampen om Sverige

1300-talets senare del var en mycket svår tid i Sverige, men kanske särskilt för kungen, Magnus Eriksson. Digerdöden, som drabbat Sverige omkring år 1350, hade fått katastrofala följder. Lennart Svensson noterar i Ett rike utan like – Sveriges historia att så många som en tredjedel av rikets befolkning dog i farsoten och Dick Harrison skriver att Sverige, till följd av digerdöden, dessutom drabbades av agrarkris då gårdar övergavs samt ekonomisk kris. För kung Magnus, som redan innan digerdödens utbrott var högt skuldsatt efter att han, som Harrison noterar, tagit stora lån för att köpa Skåne, skapade detta ett dilemma. Detta ledde till att Magnus, som Harrison skriver, hamnade i konflikt med hansestäderna då han inte längre hade råd att ge ”hanseaterna lika omfattande privilegier som tidigare. Han hade behov av alla tullar och övriga inkomster han kunde komma över”. Han hamnade även, som Harrison framhåller, i konflikt med frälset när han år 1351 lät ”införa skärpta bestämmelser om deras innehav av skattepliktig jord”.

Konflikterna och krigen samt kampen om Sverige under kung Magnus Erikssons senare regeringstid kom att bana väg för Kalmarunionen. Bilden visar Magnus Erikssons domsigill. Bild: Wikimedia Commons

Den politiska krisen kulminerade när kung Magnus äldre son Erik gjorde uppror mot honom år 1356. Harrison noterar att stormännen, som var missnöjda med kung Magnus, samlades kring Erik som redan under våren 1357 etablerade sig som motkonung mot sin far i ”inte bara Skåne utan även” i ”stora delar av Götaland och Östergötland”. Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg noterar i Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid att Erik kom att styra större delen av riket. 1359 avled plötsligt Erik och hans gemål Beatrix av Bayern, vilket gjorde det möjligt för Magnus att återta styret över hela riket, men fler stridigheter och konflikter blossade snart upp. 1360 återtog den danske kungen Valdemar Atterdag Skåne och erövrade även Gotland. Enligt Harrison började då Magnus och hans yngre son Håkan, som var kung av Norge, anlägga en ”moteld mot Valdemar genom fördrag med nordtyska hansestäder”. Dock var hansestädernas villkor för Sverige så höga att Magnus inte ville ratificera fördraget, vilket utlöste en konflikt mellan honom och Håkan som ledde till att sonen lät fängsla honom och blev sedan kung av Sverige 1362. Magnus fångenskap blev dock inte lång då han snart försonades med Håkan samma år. Därefter styrde de två kungarna Sverige tillsammans. De slöt fred med Valdemar Atterdag och Håkan gifte sig med den danske kungens dotter Margareta.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bryssel splittrat – 19 EU-länder vill ha offshore-behandling av asylsökande

Bryssel splittrat – 19 EU-länder vill ha offshore-behandling av asylsökande

🟠 UTRIKES Tjeckiens premiärminister Petr Fiala avslöjade att mer än två tredjedelar av EU:s medlemsländer håller på att utarbeta ett brev till EU-kommissionen där de uppmanar till behandling av migranters ansökningar innan de kommer till EU som en "verklig lösning" på den pågående krisen. Samtidigt visar en undersökning av internationella medier det ekonomiska stöd som Europa skulle ha gett i ”hemliga operationer” som syftade till att ”överge” tusentals migranter i Saharaöknen.

Läs även:

Den mångtydiga huvudbonaden

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Där kungen valdes

Där kungen valdes

🟠 HISTORIA På Mora äng, som ligger söder om Uppsala, låg en gång i tiden en samling stenar. Dessa är kända som Mora stenar. Vid dessa stenar har åtta kungar blivit valda i samband med ting.

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.