Vilhelm Unge vid kikaren under provskjutningen med sin rotationskanon. Foto: Okänd/Tekniska museet.

Unge och torpeden

HISTORIA
Den svenske officeren och ingenjören Vilhelm Unge utvecklade lufttorpeden efter olika experiment i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han samverkade med Alfred Nobel och utvecklade även olika former av kanoner, som var avsedda för att skjuta iväg torpeden.

Vilhelm Unge föddes år 1845 i Stockholm. I artikeln ”Wilhelm Unges lufttorpeder – både för krig och livräddning, som finns publicerad på DigitaltMuseum och skrevs av Armémuseums intendent, Andreas Ohlsson år 2020, berättas att han ”avancerade i sin militära karriär till överstelöjtnant vid Upplands regemente. Det tekniska kunnandet grundlades genom maskiningenjörsexamen 1866 vilket banade vägen för den avancerade provverksamheten med lufttorpeder”. Lufttorpeder var tidiga konstruktioner av raketer.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Primusköket – en världsberömd svensk uppfinning

Primusköket – en världsberömd svensk uppfinning

🟠 Fotogenbrännare använde tidigare en enkel konstruktion med veke, och sotade därför kraftigt. Detta rådde den svenske uppfinnaren Frans W. Lindqvist bot på genom att utvecklade ett sotfritt fotogenkök där en liten brännare med etanol förångade fotogenet och gav effektiv och ren förbränning. Hans Primus­kök vann snabbt internationellt erkännande för sin pålitlighet även under svåra förhållanden, och blev oumbärliga bland annat vid polar­expeditioner.

Tapetmakerskan som skyddade krutet

Tapetmakerskan som skyddade krutet

🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.

Läs även:

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

En fin och tursam trädgårdsgäst

En fin och tursam trädgårdsgäst

🟠 HISTORIA Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.