8 000 smittade – 170 döda – detta vet vi om coronaviruset

Det nya coronaviruset upptäcktes i december förra året och har sedan de senaste veckorna smittat allt fler människor och visat sig både avsevärt mer smittsamt och något mer farligt än man ursprungligen trott. Trots kraftfulla åtgärder från Kina, inklusive militärpåkallad karantän av närmre 20 städer och totalt 60 miljoner människor, har viruset visat sig svårt att stoppa. Smittade har upptäckts i totalt 22 länder, varav tre europeiska: Finland, där en 32-årig kinesisk kvinnlig turist insjuknat, Tyskland med fyra bekräftade fall och Frankrike med fem.

Totalt har 7 882 fall rapporterats in på onsdagen, varav majoriteten, 7 781, kommer från Kina. 170 dödsfall har även bekräftats till följd av viruset, samtliga än så länge i Kina. För nästan 500 människor är läget allvarligt. Ett flertal länder har börjat att evakuera sina medborgare från Wuhan via flygtransporter de senaste dagarna.

Samtidigt sprids det många felaktiga uppfattningar om viruset, möjligheterna till ett vaccin och hur farligt viruset är och för vem. Så vad vet vi om coronaviruset och situationen?

Hur lätt smittar viruset?

Coronaviruset, som fått beteckningen 2019-nCoV, började spridas i december 2019 efter att en handfull personer blivit smittade vid en fiskmarknad i den kinesiska staden Wuhan där det såldes kött och fisk samt levande djur som hölls i burar i väntan på slakt. Därefter har viruset spritts med en allt mer accelererad fart och omfattning. Initialt sades det att viruset inte var vidare smittsamt, men den uppfattningen har kommit att ändras över tid.

Man har bland annat gjort jämförelsen med SARS som smittade 8 000 i Sydostasien under en period av totalt nio månader under 2002–2003. Bara i Kina har det nya viruset smittat över 6 000 människor på under två månader och man misstänker enligt de senaste officiella siffrorna att ytterligare 9 000 är smittade. Detta menas dessutom av internationella experter vara i extrem underkant. Experter från Storbritannien har gjort beräkningar som visar att antalet smittade kommer vara runt 300 000 till början av februari – bara i miljonstaden Wuhan.

Som ett exempel på hur ges en av de första kända patienterna i Wuhan smittade 14 läkare och sjuksköterskor. Spridningen går snabbare än vad forskarna har räknat med, berättar Andy Pekosz, professor i mikrobiologi vid Johns Hopkins University i amerikanska Baltimore, för TT.

– Det gör det väldigt svårt att begränsa, säger han.

Han förklarar att säsongsinfluensan också orsakar mycket sjukdom i befolkningen, men eftersom den dyker upp varje år är en viss del av befolkningen immun mot sjukdomen. Coronaviruset däremot är mycket svårare att stå emot eftersom ingen i världen har någon immunitet mot viruset.

– I den här situationen så är det antagligen så att ingen i världen har någon immunitet. Antalet fall i ett enskilt land kan bli enormt, eftersom vi alla är mottagliga, säger Andy Pekosz.

Smittspridningsgraden har bedömts ligga mellan 1,5 och 2,5, det vill säga att varje sjuk person beräknas smitta ytterligare 1,5–2,5 personer. Detta har senare reviderats till att vara mellan 2,5 och 3, vilket gör det ungefär lika smittsamt som vanlig influensa.

Hur smittar viruset?

Viruset smittar via kroppskontakt, i utandningsluft och genom kontakt med ytor där viruset befinner sig. Det har visat sig relativt tåligt och klarar av att överleva i någon timme utan en värdkropp, speciellt när luften är fuktig. Små osynliga droppar med saliv eller slem från lungorna från en smittad person som andas eller hostar kan vara nog för att smitta andra i deras närhet, även via ögonen.

Det finns en del människor som är oroade för att paket de beställt från Kina skulle innehålla viruset, men den långa restiden gör att risken för att man skulle smittas av att öppna sina paket är obetydlig.

Coronaviruset har en inkubationstid på upp till två veckor, vilket innebär att den som smittats inte uppvisar några tydliga symptom den första tiden. Men även om en infekterad person inte visar symptom så har det visat sig att viruset ändå kan föras vidare till andra – något som gör det mycket svårt att stoppa en spridning.

Ett tydligt exempel var det första bekräftade fallet i Tyskland, en 33-årig man, som smittades av en kvinnlig kinesisk kollega på besök för ett företagsmöte. Hon återvände till Kina och det var först vid hemkomsten som hon började bli sjuk och då varnade kollegorna i Tyskland av vilka totalt fyra smittades.

Hur farligt är coronaviruset?

Vissa experter, även svenska, har sagt att det bara är redan gamla och sjuka som blir ordentligt sjuka av viruset. Det är även något som sprids på sociala medier som en motreaktion mot vad vissa menar är ”skrämselpropaganda”.

Men enligt den första internationella studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i fredags där man går igenom de första 41 fallen stämmer inte dessa uppfattningar. Viruset är farligare än vad som sagts, även för yngre och tidigare friska personer.

Bara var tredje i studien hade någon underliggande sjukdom och medelåldern var bara 49 år. Samtliga hade utvecklat lunginflammation och de flesta hade feber och hosta efter virusinfektionen. Hela var tredje smittad fick ARDS, en slags livshotande lungskador, eller behövde vårdas i respirator. Sex dog, motsvarande hela 15 procent.

Totalt har 170 personer dött av 8 000 smittade, eller runt 2,1 procent. Avsevärt mindre än de 10 procent, eller 800, av de cirka 8000 som smittades av SARS. Dödligheten hos coronaviruset har i nuläget beräknats till något över 2 procent. Det gör det ändå över 20 gånger farligare än vanlig influensa, sett till dödligheten.

Svensk sjukvårdsbrist kan leda till fler dödsoffer

En annan aspekt som ofta förbises när man talar om hur farlig coronaviruset är att mellan 29 och 33 procent av de som smittas utvecklar så pass allvarliga symptom att de kräver intensivvård, majoriteten under flera veckor. Det gäller även unga och friska personer som blir smittade trots att de allra flesta som smittas är över 20 år. Hela 33 procent av de som var i åldersspannet 25–49 år krävde intensivvård, enligt studien som The Lancet publicerade. Bland de allvarliga efterverkningarna av virusinfektionen räknas lunginflammation, andningssvårigheter och hög feber.

Vid en möjlig epidemi med tiotusentals smittade i ett land som Sverige uppstår ytterligare ett hot: Då vi redan har en väldigt ansträngd sjukvård med brist på sängplatser och intensivvårdsplatser kan det uppstå en situation där antalet döda blir högre än medeltalet i andra västerländska länder. Detta eftersom det är så många som då behöver intensivvård, vilket den svenska sjukvården inte har kapacitet att ge.

Enligt Lars Engerström som är överläkare samt ledamot i Svenska intensivvårdsregistret, som har till uppgift att följa och höja kvaliteten på svensk intensivvård, ser det mörkt ut när det kommer till Sveriges kapacitet på intensivvårdsplatser.

Senaste siffrorna från vintern 2019 visade på att vi hade i genomsnitt fem disponibla intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, eller runt 500 platser i hela landet. Det skulle med andra ord räcka med att ungefär 1 500 svenskar insjuknar med coronaviruset där var tredje skulle behöva intensivvård för att ta samtliga dessa platser i beslag, förutsatt att de stod tomma från första början – vilket de inte gör.

Finns det vaccin?

En viktig fråga, som ofta kommer upp när man talar om ett virus likt coronaviruset vilket sprids och samtidigt får stor uppmärksamhet i massmedierna, är om det finns ett vaccin eller hur snabbt ett sådant kan tas fram.

Kinesiska forskare kunde relativt snabbt ta fram 2019-nCoV:s genetiska struktur och analysera viruset. Man har även sett till att dela med sig av den genetiska informationen till forskarteam i USA, Storbritannien, Ryssland och Australien. I Australien har man även lyckats reproducera viruset från prover man tagit från en av de smittade personerna man har i karantän där, något som ses som ett steg på vägen mot ett vaccin.

Majoriteten av experterna är klara med att det kommer ta minst 8 veckor, sannolikt det dubbla, innan man kan inleda de första kliniska testerna med djurförsök. Det kommer därefter ta cirka fyra till sex månader innan man kan börja med tester på människor. Innan en storskalig produktion av ett vaccin kan inledas räknar de flesta bedömare med att det kommer att ta mellan ett och ett och ett halvt år, under optimala förutsättningar. Det tog som exempel nästan två år från att man kartlagt SARS-virusets genetiska sammansättning innan de första lagren av vaccin stod redo.

Pressen från myndighetshåll att stoppa spridningen av viruset kan dock leda till att man kordinerar arbetet internationellt i högre grad än vad man gjort förr vilket kan snabba på processen. Kina, som än så länge står med högst risker vid en fortsatt spridning av viruset, kan även komma att kringgå vissa medicinska och etiska regler för att få fram ett vaccin så snabbt som möjligt.

Vad kan man göra för att minimera riskerna att smittas?

Vad är då risken att viruset på allvar når Sverige? Det vet ingen. Men i nuläget bedömer smittskyddsmyndigheterna risken som låg.

– Vi har haft misstänkta fall även i Sverige och säkert i många andra länder. Det är inte konstigt med tanke på att det är många kineser som bor i det drabbade området, många som reser och en tid på året då många är förkylda och har luftvägssymtom. Då måste man kontrollera många, även om det är hög sannolikhet att de inte har någonting, så måste de naturligtvis kontrolleras, säger Anders Tegnell, Statsepidemiologen på Folkhälsomyndigheten till Expressen, men avböjer att kommentera ytterligare om antalet misstänkta fall eller vad man gör för analyser i nuläget.

Han bekräftar också att det funnits några sådana fall i Sverige, och man förväntar sig också att det kommer fler under den närmaste tiden.

Om viruset på allvar kommer till Sverige finns det ett flertal råd för att minimera riskerna att smittas:

• Det första är naturligtvis att undvika att resa till de områden i Kina som drabbats av coronaviruset (hela Kina).
• Undvik platser där infektioner konstaterats. Om möjligt arbeta från hemmet.
• Bär en kirurgisk ansiktsmask när du är utanför hemmet. (Ju högre grad av skyddsnivå, desto bättre.)
• Tvätta händerna regelbundet. Använd handsprit efter kontakt med ytor vid offentliga platser likt hissknappar, ledstänger, dörrhandtag eller kranar vid toaletter.
• Om du nyligen varit sjuk, eller lider av astma, undvik om möjligt offentliga platser och isolera dig.

Än så länge har viruset inte börjat spridas på allvar i Europa, men sett till hur snabbt det sprids i Sydostasien finns det helt klart anledning till viss oro. Speciellt med tanke på hur många, även unga och friska, som blir allvarligt sjuka av viruset som ingen har immunitet mot. Ett virus som sprids lika snabbt som influensa.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppger idag att man är ”allvarligt orolig” för att smittan sprider sig från person till person i andra länder än Kina. Enligt generalsekreteraren Tedros Adhanom Ghebreyesus kommer WHO att hålla ett brådskande möte idag för att avgöra om utbrottet skall förklaras som en global nödsituation.