Foto: Alf Ronnby

En riktig jul

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton. Fåglarna får en ny kärve. Getterna i stallet en extra hötapp. Hunden Ruff ett fint köttben och hönsen majskorn, som de älskar. I Lars gård är julens förberedelser i full gång. Lars har varit ute och huggit en fin gran. Lutfisken har legat i blöt. Maria har bakat julbrödet och pepparkakorna, gjort korvar och syltor och köttbullar och lagt in löksillen och kokt grisfötter och skinkan och gröten och… Det är mycket som ska grejas till jul. Anna och Erik har varit hos dem en kväll och stöpt ljus. Det är tradition hos Lars och Maria i Huså i Jämtland.

Anna och Erik är inbjudna att fira jul hos Maria och Lars. Maria och Anna arbetar i köket, medan Lars och Erik försöker få julgranen att stå rakt och snyggt och bli fint klädd för aftonen.
– Enligt jämtländsk tradition ska julstöket helst vara klart till Sjurmäss, säger Maria lite urskuldande.
– Sjurmäss? Vad är det? Anna ser förbryllad ut.
– Sjurmäss är något gammalt jämtskt. Förr höll man visst nattmässa den dagen. Det är dan före dopparedan, som det heter i resten av landet.
– Hmm, intressant. Det har jag aldrig hört talas om.
– Nej, utanför Jämtland är det väl inte så många som känner till det. Men jag läste att Sjurmäss förr kallades Gammalsjul.
– Är det en slags gammal jul?
– Tja, det kan man kanske säga på sitt sätt. Det var visst innan vi blev kristnade.
– Alltså en hednisk jul.
– Just det.
– Ja, det är ju lite lustigt att vårt julfirande, till minnet av Kristi födelse, inte är på rätt dag. Det var ju inte den tjugofemte december han föddes.
Lars som råkar komma förbi och hör samtalet, blandar sig i.
– Det är nog så, att man övertog en hednisk högtid, som var vid vintersolståndet. Förmodligen lättare att få julhögtiden accepterad så, säger Lars undervisande.
– Att vi har behållit begreppet jul är också intressant, tycker Anna.
– Ja, i de flesta kristna länder heter det något med Kristus, som i England där det heter Christmas, alltså Kristi mässa.
– Vad betyder jul egentligen, alltså på den hedniska tiden?
– Det strider de lärde om! Lars skrattar. Men en intressant förklaring skulle kunna vara att det betyder hästfest.
– Hästfest! Anna ser förvånad ut.
– Ja, det var den högtid då man för ovanlighetens skull åt hästkött. På den hedniska tiden var hästen närmast ett heligt djur, eller i vart fall ett mycket värdefullt djur. I fornnordiska heter häst jor och fest kunde heta öl. Sammanslagningen av dessa skulle då bli jol, alltså hästfest.
– Jaha, tänka sig. Det låter ju inte orimligt, säger Anna och ser lite upprymd ut. Vi sjunger ju om Staffan som var en stalledräng och vaktade sina fålar fem….
– Ja, vem vet? Det kanske finns ett samband, säger Lars och går för att hämta den förlängningssladd han ska ha till granen.

Klockan ett är det dopp i grytan med extra fint fläsk och snaps till. Efter det är alla rosiga om kinderna och något dimmiga på ögonen.
– Vi kanske ska sätta ut en tallrik gröt till tomten i stallet, säger den fryntlige Lars.
– Tror ni på sådant, undrar Anna förvånat, eftersom hon inte uppfattat glimten i Lars öga.
– Visst, säger Erik övertygande. Det vet du väl? Utan gårdstomten kan det gå illa på gården. Därför är det bäst att hålla sig väl med honom.
– Jovisst, nu minns jag. Glömde det där med gårdstomten, säger Anna och skrattar. Nu har hon fattat galoppen. Klart tomten ska ha en tallrik gröt.

 

Foto: Alf Ronnby

 

I alla gårdens fönster lyser adventsstakar och på gårdsplanen står en stor gran och glimmar. Ruff ligger i soffan och funderar på varför alla är så uppspelta, denna kalla dag och då snön faller stilla. Katten går runt i huset och kollar så allt är som det ska vara. Hunden, den slöfocken, ligger som vanligt i soffan och drar sig. Den är då inte mycket till vakthund, tänker katten. Lars och Erik försöker få ihop några julklappsrim och de blir varken bättre eller sämre än de brukar vara, trots den uppsluppna stämningen.

På ett riktigt julbord hos Maria och Lars ska det finnas mycket mat. Minst tre sorters sill med ost och rödbetssallad. Inkokta grisfötter är tradition, liksom köttbullarna och prinskorven. Skinka, brunkål och Jansson hör också till. Lutfisken är viktig, en favorit för Maria.

När det är dags för julbordet har det mörknat ute och fönsterrutorna har blivit immiga. Lars insisterar på en stunds ro och kontemplation före maten. Erik läser i jultidningen Jul i Jämtland medan Maria och Anna fortfarande stökar i köket.
– Vi firar jul till minnet av Kristi födelse och därför ska jag nu läsa det riktiga julevangeliet för er, säger Lars lite allvarsamt, när alla samlats.
– Lars läser Lukasevangeliet med stort allvar och de andra lyssnar pliktskyldigt.
– Nu får vi sätta oss till bords, säger Maria uppmanande sedan Lars slutat.
– Jag hörde på radion, jag tror det var tredje advent, att man sa: nu är det advent och då väntar vi på tomten. Tomten! Har ni hört vilka dumheter! Det är ju en okunskap som är makalös. Och detta ska man få höra i Sveriges radio, säger Lars förtrytsamt.
– Men det kanske var barn de riktade sig till, försöker Anna.
– Det spelar väl ingen roll om det är barn. De bör få lära sig att vi ger varann julklappar till minne av den största gåvan vi någonsin fått, näst efter livet, som är Jesusbarnet.
– Är det så?
– Självklart vad skulle det annars vara?
– För att vi ska gynna krämarna och mammon kanske, säger Erik spefullt. Nu tycker jag vi skålar för julen och vänskapen. Skål!
– Den här löksillen är jättegod Maria, säger Anna
– Hon lägger själv in den, säger Lars och nickar mot Maria.
– Det är klart att julen ska ha något med kärlek att göra, med kärlek till nästan, säger Erik och kastar en kärleksfull blick på Anna.
– Just precis. Julen är kärlekens högtid, fast en del tror att det är midsommaren, säger Lars.
– Det hänger väl ihop med majstången, en gammal fruktbarhetssymbol.
– Jo, midsommar, som egentligen ska firas vid sommarsolståndet, har gamla nordiska anor.
– Skål!
– Jag är inte van att äta grisfötter, men det är ju gott, säger Anna fast hon egentligen tycker det är en besynnerlig maträtt.
– Jag tror vi tänker på midsommar och kärlek för att naturen och allt är så vackert då, säger Anna och ser lite drömmande ut.
– Lustigt att vi sitter här på julafton och pratar om midsommar, säger Maria.
– På sitt sätt är det en del av vår gamla kultur. I hednisk tid firade man sommarsolståndet och vintersolståndet. Solen har alltid spelat en viktig roll i människors liv över hela jorden, tror jag, säger Lars förklarande. Han har lite svårt att släppa lärarrollen till och med inför kollegor.
– Fantastiskt vad mycket god mat du lagat Maria. Men jag orkar tyvärr inte äta både lutfisk och skinka med brunkål. Eftersom jag älskar skinka, får jag avstå från lutfisken, säger Erik, som inte vill säga att han inte tycker om lutfisk.
– Men lutfisken med den här senapssåsen är ju det godaste på hela julbordet. Den måste du smaka, säger Maria som själv älskar lutfisk.
– Okej, jag får väl ta en liten smakbit då, så jag inte missar det godaste.
– Maria ser nöjd ut och räcker över lutfisken till Erik. Han tar en liten bit, allt för liten i Marias tycke, och häller över mycket senapssås.
– Ja, det är såsen som gör lutfisken god, säger Lars menande.
– Jättefin lutfisk Maria, säger Erik. Skål!
– Lars, som nu är lite röd om näsan, lutar sig mot Anna och säger med myndig röst:
– Nu när det är jul, får vi ta oss ett glas eller två. Men jag ska säga dig, att jag tycker folk i byn dricker för mycket.
– Jasså, hur kommer det sig?
– Här kan folk inte umgås utan att det ska drickas. Det är ett jäkla supande på helgerna. Det händer till och med att folk kör bil efter att ha druckit.
– Jo jag vet, säger Anna. Men det är ju olagligt!
– Inte här! Här har vi våra egna lagar, säger Lars spydigt.
– Det är lite vilda västern här, fyller Erik i.
– Den starke vinner?
– Nej inte precis. Den med tur vinner, det vill säga den som inte råkar ut för en olycka. Så länge det inte händer något, går det bra att köra onykter. Men sker en olycka är man illa ute. Då gäller Svea rikes lag.
– Dricker folk också hembränt?
– Självklart! Du kan bara köra över till Norge och köpa en destilleringsapparat helt lagligt.
– Och här är det ingen som tjallar!

 

Foto: Alf Ronnby

 

När Anna och Erik ska gå hem, har det slutat att snöa. Stjärnhimlen glimmar över byn och det knarrar i snön.
– Kom nu hit i tid för julottan, ropar Lars efter dem. Ni måste vara här senast klockan sex. Då går häst och släde till Kalls kyrka.
– Vi ska vara här i tid, lovar Erik och vinkar till Lars.
– Ser du Erik, där har vi norrskenet igen.
– Ja, det brukar vara som starkast före midnatt.
– Visst är det fantastiskt, säger Anna och smyger in armen under Eriks.

Tillsammans går de på den knarrande snön genom byn, med vintergatans myriader stjärnor över sig och borialus fladdrande gardin i norr.

Erik rycker till då väckarklockan ringer klockan fem. Herregud, är det redan dags. Han har ju just somnat. Han puffar på Anna, som inte vill vakna.
– Anna, nu måste vi upp!
– Jag vill inte, svarar hon sömndrucket.
– Vi ska ju till julottan. Det har vi kommit överens med Lars.
– Jag orkar inte!
– Jo då!
– Jag är helt slut. Hon ligger som en död fisk.
– Men det är ju ingen ansträngning. Vi får åka släde dit.
– Det bryr jag mig inte om.
– Du sa ju att det skulle bli så spännande att åka släde.
– Sa och sa. Det var i går.
– Julottan är stämningsfull. Du kommer att ångra dig om du inte följer med.
– Nej, det tror jag inte. Jag brukar inte gå i julottan och nu är jag dödstrött.
– Det ser inte bra ut, om du inte kommer med. Och du kan sova när vi kommer hem.

Hos Lars står häst och släde klara och facklorna är tända, när Anna och Erik kommer traskande.
– Ni ser trötta ut, säger den pigge Lars.
– Jo, vi är trötta, säger Erik lite surmulet. Anna säger inget, bara nickar.
– Maria kommer ut med renfällarna, som hon värmt upp för avfärden.
– Go fortsättning, säger hon glatt.
– Detsamma mumlar Erik.
– Då åker vi, ropar Lars och klatschar lite med tömmarna.

På väg ut ur byn kommer de ikapp flera andra som är på väg till julottan med häst och släde. Blossen kastar skuggor på snön och bjällerklangen hörs längs vägen. Sedan ner på isvägen och över sjön. Åter denna isväg, tänker Annas sömniga hjärna. För några dagar sedan har hon läst i Länstidningen om en man som gått genom isen med sin snöskoter på Storsjön. Kan man verkligen vara säker på att isen håller här? Hon fryser och trycker sig mot Erik.

Kyrkan är fint upplyst och marschaller visar vägen in. Allt är mycket stämningsfullt, just som Erik sagt. Men under predikan är det nära att hon somnar. Hon får verkligen anstränga sig för att hålla sig vaken. De levande ljusen i bänkraderna ser hon som i dimma. De har en gloria kring sig. När kantorn och kören klämmer i med Händels Halleluja! blir hon klarvaken. Hon ser sig oroligt omkring. Har folk märkt att hon suttit och halvsovit?

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Läs även:

Bävern – Den makalöse byggmästaren

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Sagerska palatset

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Kulturell idioti

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Naturreservat – Vår värdefulla natur

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Nazist- och misshandelsanklagelser mot Marilyn Manson

Överklagan och nya bevis

🟠 KULTUR Det händelserika fallet Brian Warner (Marilyn Manson) vs Evan Rachel Wood et al har tagit några turer under sommaren. I juli avfärdade appellationsdomstolen i Kalifornien Warners överklagan av anti-SLAPP domen som innebar att en stor del av hans förtalsanmälan mot Evan Rachel Wood och Illma Gore kastades ut av högsta domstolen. Sedan 16 augusti är dock överklagan tillbaka på bordet. Samtidigt utreder distriktsåklagaren nya bevis i brottsutredningen av Warner.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Ett totalangrepp mot Västs uppblåsta självbild

🟠 BOKRECENSION Den franske antropologen Emmanuel Todd, som sedan många år är en väletablerad författare och debattör, utvecklar i Västerlandets nederlag en teori att det man kan kalla västländerna inte bara kommer att förlora striden om Ukraina, utan att de rent allmänt är på nedgång. Huvudanledningen är att de har blivit nihilistiska och lider av en falsk och uppblåst självbild. Todds huvudsakliga metod är att jämföra kulturerna hos detta krigs kontrahenter, och dra slutsatser av det. Denna bok är full med teorier som nog väcker en stor vrede hos maktetablissemangen i Väst, men det vore nyttigt för alla oss i Väst att läsa den och begrunda hur märkliga vi framstår i resten av världen.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.