Med Trump vann folket ännu en seger över eliten

I december förra året röstade en majoritet av danska folket mot att överföra mer makt till Bryssel, trots ett massivt tryck från hela etablissemanget. I april i år röstade det holländska folket mot att EU skulle ingå ett samarbetsavtal med Ukraina som en protest mot EU-eliten. I juni röstade engelska folket för att träda ut ur EU trots att nästan hela etablissemanget varnade för enorma problem för den brittiska ekonomin. För mindre än en månad sedan röstade Valloniens parlament efter folkliga protester emot Ceta-avtalet med Kanada för oro över avtalets möjligheter för kanadensiska företag att stämma EU-länder.

Nu har alltså Donald Trump erövrat presidentposten, trots att opinionsinstituten hade Hillary Clinton som vinnare, precis som de sade att Storbritannien skulle bli kvar i EU. Det är tydligt att de inte förmår att mäta den verkliga opinionen. Opinionsinstituten måste se över sina metoder så att de kan fånga in vad som rör sig i folkdjupet. I alla exemplen ovan så har etablissemanget inte kunnat förstå hur folk kunde rösta som de gjorde – de har ju talat om vad som är bäst för dem.

De etablerade partierna har inte lyssnat tillräckligt till vanligt folks oro över samhällsutvecklingen, men det har nya partier gjort och därmed nått framgångar i flera olika länder. I stället för att ta till sig folks synpunkter så har hela etablissemanget med gamla partier och medier gett sig på uppstickarna och kallat dem för en massa fula saker med förhoppningen om att folk inte skall rösta på dem – men den strategin har inte fungerat.

Till exempel så kallas de lyhörda nedsättande för ”populister”. Det är egentligen lite konstigt, för en populist är ju någon som lyssnar på folket och det ligger ju helt i demokratins väsen, eftersom det är folkets åsikter som skall avspeglas i de politiska besluten. Utan populister så blir det ju ingen demokrati. Det senaste årets händelser visar att demokratin lever, även om eliten inte tycker om när folk röstar efter eget huvud, utan att lyssna på deras kloka råd. Eliten tycker inte heller om folkomröstningar för då kan ju folket rösta fel, tvärtemot deras råd. Folkomröstningar fungerar dock utmärkt i Schweiz, där folket fattar många kloka beslut.

Precis som andra uppstickare så har Trump fått höra att han har enkla lösningar på komplicerade problem. Javisst är det så. Men eliten – instängda i sina egna rum – har ju inte heller några lösningar, utan de pratar bara om hur svårt det är att lösa komplicerade samhällsproblem. Några förslag har de inte. Dessutom så upptäcker de ju inte heller de problem som finns, till exempel så har de inte pratat om alla dem som drabbats av globaliseringen och blivit av med sina jobb. Detta tog Trump upp, fast det egentligen borde ha varit Demokraternas käpphäst.

Det som gav Trump segern var till stor del vanligt folks misstro mot det politiska etablissemanget i Washington, och det tillhörde ju Hillary Clinton i högsta grad. Denna stora misstro mot det politiska etablissemanget har inte undersökningarna kunnat fånga upp i tillräcklig utsträckning och därför blev det fel.

Detta val var ett hårt slag mot eliten, som nu får slicka sina sår och försöka göra en analys av utfallet. Det blir dock svårt eftersom den härskande klassen inte är så bra på självkritik.

Ronald Reagan var inte särskilt populär i alla läger, men han blev en bra president i alla fall. Det är ju likadant med Donald Trump, som ju har sagt en massa dumheter, men vi får hoppas på en Reagan-repris. Det är viktigt att Trump som ovan politiker lyckas bättre än likaledes ovane Löfven med att välja medarbetare, då blir det bättre resultat än vad många av Trumps belackare tror.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.