Bilbränder och terrordåd

Stenkastning i Gottsunda, bilbränder i Borlänges Tjärna ängar, terrordåd i Nice och München, yxmördare på tåg. Vad beror detta på? I Almedalen diskuterades detta flitigt, men man gick som katten kring het gröt när det gällde islam, vilket vår utsände Perra Winberg redogör för i veckans nummer.

Veckans debattör docent Alf Ronnby gör flera intressanta observationer angående att terroristerna inte verkar vara särskilt hängivna muslimer, utan har det gemensamt att de kommer från en kriminell miljö. Det ligger mycket i att de gäng som kastar sten, bränner bilar och plundrar i svenska förorter kanske föredrar att ingå i Islamiska staten, där de kan syssla med precis detta och mycket värre saker, men utan att få polisen efter sig. Det religiösa blir då bara en fernissa, en efterhandskonstruktion för att rättfärdiga det man ändå hade velat göra.

Hur de politiskt korrekta vill ”lösa” detta sammanfattades ganska väl av debattörerna i Almedalen: man ska ta hjälp av lokalsamhället, det vill säga den muslimska kommuniteten i förorten där stenkastarna bor och varifrån IS-soldaterna rekryteras. Själv är jag övertygad om att det i bästa fall är rent önsketänkande att det muslimska lokalsamhället skulle förhindra detta.

Inte minst Roger Sahlströms besök i Gottsunda vittnar snarare om att det är lokalsamhället som är kärnan till problemet. Det må vara sant att föräldrar till de bråkiga gängen är avskärmade från vad som händer i deras kvarter, många sitter vid tv:n och ser program från hemlandet, vilket Perra Winberg beskrev i sitt reportage från Hisings Backa i NyT v.25/2016.

Problemet med den politiskt korrekta teorin är att det ändå finns en aktiv social kontroll i förorterna. Den är dessutom ganska stark och handlar om att flickor ska hållas ifrån svenska killar, kvinnor tvingas skyla sig, främmande auktoriteter som brandkår och hissreparatörer ska hålla sig borta, de boende
ska inte tala med polisen eller journalister.

I Rosengård har det ryktats om sharia-poliser. Att vara kriminell medför status och beundran, inte fördömanden. Det låter verkligen långsökt att en sådan miljö skulle se stenkastarna och IS-krigarna som avfällingar, så som proffstyckarna hoppas. Pratet om ”inkludering”, ”engagemang” och ”lokalsamhällen” låter bra, men i detta sammanhang är det meningslöst.

Det är klart, tror man fortfarande på det mångkulturella samhället, så är detta det sista halmstrået att gripa efter. Alternativet hade annars varit att få dem att assimilera sig, att överge sin kultur. Inte ens assimilering är dock något jag tror har några större utsikter att bli framgångsrikt i längden och i så stor skala som det i dag handlar om.

Jag tror att många av de migranter som kommer hit, troligen de flesta, kommer att få det svårt att finna sig tillrätta i ett europeiskt samhälle. Speciellt eftersom de oftast kommer från länder och områden som själva saknar fungerande samhällen. Felet ligger inte hos oss.

Det spelar ingen roll hur välkomnande, givmilda eller undfallande svenskarna är mot dem. De kommer själva ändå att uppfatta sig som utanför eftersom de vet att vad än politiker och media säger till dem så kan de inte bli svenskar på riktigt. Det föder avund och ett hat. Att lägga sig platt för dem, så som samhället gör i dag, skapar bara förakt.

Även många av dem som lyckas uppnå materiell status eller en ställning i samhället ser mer till sin egen etniska grupp, ”lokalsamhället” för att parafrasera de politiskt korrekta, än det omgivande samhällets bästa. Hetsar man dessa känslor tillräckligt mycket kan man nog piska upp en sådan stämning att det leder till terrordåd mot oss.

Henrik Melius, verksamhetsledare på Spiritus Mundi, menade i Almedalen att ”det handlar inte bara om en religion”, att ”alla kan bli terrorister”. Jag visar på sidan 8 i min redogörelse av vad vetenskapen har att säga om upplopp i förorter och terrordåd, varför detta uttalande är fullständigt orimligt och verklighetsfrånvänt.

I samma artikel citerar jag även två danska psykologer som beskriver muslimsk kultur och de stora skillnaderna mot vår kultur som gör den så svårkombinerad med demokrati. Demokrati bygger på lyhördhet, kompromisser och att man ser till andras intressen, något som bara betraktas som ett svaghetstecken i dessa kulturer.

Jag vill slutligen citera den tysk-turkiska nunnan Hatune Dogan, som vår vice redaktör Sanna Hill färdades med några dygn bland flyktingar på landsbygden i norra Irak. Nunnan menar att folket hade det mycket bättre under Saddam Hussein och sade uttryckligen att detta folk ”behöver en fast hand”. Hon vet vad hon pratar om.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.