Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) gör sitt sämsta val någonsin, men vill ändå inte lämna ifrån sig makten. De tror kanske att de ska klara sig med hoppande majoriteter, men det går nog inte denna gång, eftersom Alliansen lovat att störta Löfven.
Samtidigt har alla det parlamentariska systemets ingrodda partier målat in sig i hörn, då de försvårat för sig själva att komma fram till en lösning i regeringsfrågan. De är alla fullständigt ideologiskt insnöade och deras ledare kan inte säga något om Sverigedemokraterna utan att ha med en släng om fascistiska rötter och rasism.
Det är uppenbart att de inte förmår avläsa den aktuella situationen i samhället och hos medborgarna. Också häpnadsväckande att de inte förstår att deras ständiga stämplande av SD också är ett angrepp på den dryga miljon väljare som röstat på SD.
Regeringen meddelade den 19 juni att man ska bekämpa hotet mot demokratin, något som ”är av yttersta vikt för regeringen”. Då borde de börja med sig själva. Det finns många välkända exempel där epitetet för S kan vara ”maktfullkomliga” eller ”stöddiga”. Till exempel nedläggningen av BB vid Sollefteå sjukhus. Införande av trängselskatten i Göteborg och senare Västlänken.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.