Den 18–20 november sammanträdde kyrkomötet i Uppsala, vilket blev den sista sessionen inför kyrkovalet som äger rum den 21 september nästa år. Utöver några kyrkliga tidningar var Nya Tider enda mediala aktör på plats och bevakade kyrkomötet. Den i särklass hetaste frågan handlade om den procentspärr som varit på tapeten i flera år. I förra kyrkovalet, 2021, fanns förslaget om att införa en procentspärr inte med i någon nomineringsgrupps kyrkopolitiska program. Ingen grupp föreslog några ändringar i valsystemet. Väljarna hade alltså ingen möjlighet att ta ställning i denna fråga. Men efter valet blev det plötsligt viktigt och bråttom. Jesper Eneroth från Socialdemokraterna var drivande i frågan och lade då en motion med stöd av flera andra grupper, en motion som också röstades igenom.
Alternativ för Sverige, som valdes in i kyrkomötet inför denna mandatperiod, menar att spärren införs för att försvåra för dem att bli omvalda, och har lyft fram citat av Jesper Eneroth där han beklagar sig över att tidigare SD tog sig in, och nu även AFS fick denna möjlighet, just för att en procentspärr saknas (vilket gör att valet är proportionerligt och det bara krävs omkring 0,4 procent för att ta ett mandat, NyT:s anm.).
En sverigedemokratisk ledamot som Nya Tider talade med, tror också att Socialdemokraterna inför spärren för att försvåra omval av AFS.
– Det kan jag mycket väl tänka mig. Det brukar väl ligga i deras [Socialdemokraternas] intresse att ställa till med saker och ting, sade Mikael Sandén (SD) till Nya Tider.
Spärrmotståndarna starkt motiverade
Inför årets kyrkomöte hade en delad kyrkostyrelse (9–6 i röster) föreslagit att spärren skulle bli 3 procent, medan oppositionen föreslog 2 procent. Länge såg det alltså ut som att det bara vara en teknikalitet att rösta igenom 3 procent, men när debatten inleddes på måndagsmorgonen visade det sig att styrkeförhållandena i kyrkostyrelsen inte reflekterade kyrkomötets sammansättning.
I flera timmar pågick debatten, med ett för kyrkopolitiska sammanhang oväntat högt tonläge. De små nomineringsgrupperna – som riskerar att uteslutas – uppvisade vad som närmast kan beskrivas som uppdämd vrede och argumenterade kraftfullt emot spärren.
Berth Löndahl från Frimodig kyrka varnade för att en 3-procentsspärr kommer att göra mellan 60 000 och 120 000 medlemmar orepresenterade i kyrkomötet, det vill säga att de röstat på nomineringsgrupper som inte får mandat. Just detta argument, att spärren inskränker demokratin och i förlängningen hotar rollen som öppen folkkyrka, var motståndarsidans främsta argument.
Anhängarna menade i stället att spärren behövs för att effektivisera utskottsarbetet. De menar att grupperna som lyckas komma över en spärr får så många mandat att de kan ta plats i alla utskott.
– Skälet till att vi vill ha en spärr är för att alla som kommer in i kyrkomötet också ska kunna fullgöra i kyrkomötets hela demokratiska struktur, sa Socialdemokraternas gruppledare Jesper Eneroth när Nya Tider fick en intervju med honom.
Han menade att Alternativ för Sverige är en ”ytterst radikal grupp” men förnekade att spärren har med deras inträde att göra.
Svenska kyrkans egen utredning konstaterar dock att det även med en procentspärr på två eller tre procent skulle kunna hända att flera små grupper kommer in som inte skulle få tillräckligt många mandat för att ingå i samtliga utskott.
Axel W Karlsson, AFS gruppledare i kyrkomötet, sågar också detta argument.
– Det är förkastligt med spärr över huvud taget, och helt onödigt. Den motivering man har är ju totalt genomskinlig och konstruerad. Det går mycket väl att ändra utskottens arbete på ett sådant sätt att alla får plats, om man nu har det som motivering, säger han till Nya Tider efter debatten.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.