1993 gjorde George Xourmouziadis, professor i förhistorisk arkeologi, ett extraordinärt fynd i en stenåldersbosättning nära Kastoriasjön i den nordgrekiska provinsen Makedonien. För cirka 7 000 till 8 000 år sedan bodde där en grupp människor, som man hittat flera olika lämningar efter. En av dem är Dispiliotavlan, som är full av vad som helt klart verkar vara skrivtecken. Man har C12-daterat tavlan till 5260 f.Kr., vilket gör den ett par årtusenden äldre än de texter som man hitintills trott varit de första i världen, de sumeriska kilskriftstavlorna från cirka 3200 f.Kr.
Tavlan är av trä, vilket gör att dess bevarande är något av ett mirakel som gjorts möjligt genom att den legat inbäddad i lera på sjöbotten i tusentals år. Tyvärr skadades tavlan delvis när träet exponerades för luftens syre när den grävdes ut ur leran. De summeriska kilskriftstavlorna är lertavlor som bevarats genom att de brändes eller torkades – i bland omedvetet som när en brand härjade och bevarade tavlorna åt eftervärlden.
Man vet sedan tidigare att symboler, som kan vara en sorts protoskrift, kan återfinnas över hela Europa, men man tror inte att de representerar ett språk. Symbolerna i bland annat Vinčakulturen 4000-5000 år f.Kr. i sydöstra Europa inkluderar kors, svastikor, träd och symboler som i mångt och mycket liknar runor. Det finns även en gammal europeisk folksaga om att en urtida björkgudinna en gång lärde oss att skriva på björkbark. Oavsett om dessa gamla symboler representerar språk eller ej, så gör Dispiliotavlan det utan tvekan, enligt Xourmouziadis.
Andra fynd från bosättningen i Dispilio, som varit känd sedan 1932, inkluderar frön, verktyg och andra tecken på jordbruk och djuravel. Den keramik man hittat är smyckad med tecken som liknar dem som finns på trätavlan. Man har även funnit figuriner, smycken, byggnadsdetaljer och gångar av trä, flöjter, fiskeredskap och en mängd andra föremål. Platsen tros ha varit bebodd från yngre stenåldern (bondestenåldern) 5600 f.Kr. till slutet av stenåldern 3000 f.Kr.
Vad som står på tavlan har forskarna än så länge inte lyckats lista ut och man tror att det kommer att bli svårt. Att det rör sig om skrift är dock ställt utom allt tvivel. Professor Xourmouziadis har bland annat en teori om att det kan röra sig om tecken för att räkna tillhörigheter – en inventarielista – men det är inte på något vis säkert att det stämmer. Texten kan vara en förlaga till Linear B, det skriftspråk som användes från cirka 1200 f.Kr. i Mykene.
Att tyda tavlan kan till och med vara omöjligt innan man gör fler fynd eller rentav ett alfabet som gör det hela lättare. Det vi kan vara säkra på är dock att detta bara är toppen av ett isberg och att fler fynd med största sannolikhet kommer att göras i framtiden, nu när vi vet vad vi ska hålla utkik efter.
Något vi nu kan se som bekräftat är att den första skrivna texten uppstod i Europa och skrevs av européer, tillika jordbrukare, något som i sig gör det hela till ett inom vetenskapen politiskt inkorrekt ämne, då det ytterligare raserar den bild av våra förfäder som ett primitivt och barbariskt släkte som fick all civilisation och kultur utifrån. På grund av de politiska begränsningarna inom arkeologin och det faktum att denna vetenskap till stor del styrs av gammal vana, där man inte vill trampa någon erkänd forskare på tårna, har det tagit ett helt decennium innan det revolutionerande fyndet blev känt och har än i dag inte fått den uppmärksamhet det förtjänar.