EU vill beskatta företag efter Brexit
EU förlorar cirka 74 miljarder kronor netto (2017 års siffror, vilket är den senaste officiella uppgiften), när Storbritannien lämnar unionen. Det är cirka 6,4 procent av EU:s hela budget. Att en stor nettobetalare lämnar unionen får givetvis konsekvenser för hur EU skall kunna agera i framtiden. Förlusten motsvarar hela kostnaden för administrationen av EU. Det är därför inte svårt att förstå att Brexit skapar stor oro i byråkratin. Resultatet är en närmast desperat kampanj för att förmå medlemsländerna att på olika sätt öka unionens inkomster.
Någon besparingsutredning med målsättningen att dra ner på kostnaderna lika mycket som man förlorar när britterna går sin egen väg, har aldrig varit ett alternativ för EU-byråkraterna. Man utgår helt enkelt från att kvarvarande medlemsländer skall gå med på att höja avgiften.
Tonen från såväl EU-byråkratin som vissa stora nettobidragstagare har höjts successivt för att nettobetalarna skall öppna plånboken mer samt för att ge EU rätt att införa egna skatteliknande avgifter, i första hand för företagssektorn.
Frågan om att ge EU egen beskattningsrätt är en avgörande fråga för vilken status EU skall ha i framtiden. En statsbildning brukar definieras av rätten att beskatta medborgare och/eller företag och organisationer.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
