Svag svensk förhandlingsinsats
Riksdagens finansutskott krävde inför förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget för 2021-2027 dels att budgeten skulle spegla att Brexit innebär minskade intäkter för EU, liksom att Sveriges rabatt på den BNI-baserade avgiften till EU skulle kvarstå. Samtliga partier har också stått bakom att återhämtningsfonden enbart skulle få innehålla stöd genom förmånliga lån och inga bidrag. Det var den utgångspunkt som regeringen hade med sig i portföljen när man reste ner till Bryssel för att förhandla om budgeten och återhämtningspaketet. Det intressanta är att det var ett i stora drag enigt Finansutskott som stod bakom dessa krav. Förhandlingarna pågick mellan våren 2018 och juni 2020.
Inom EU finns starka politiska krafter för att snabbt överföra mer makt och mer pengar till EU från medlemsstaterna. Man tar alla chanser att öka unionens makt över medlemsstaterna, genom att ge EU-byråkratin allt fler och viktigare uppgifter att hantera. En helt avgörande fråga i detta sammanhang är makten över EU-budgeten och givetvis även storleken på innehållet i EU:s kassakista. Idag har medlemsländerna makten att avgöra hur mycket pengar EU skall få hantera, medan parlamentet har stor makt över hur pengarna skall användas.
Flera medlemsländer, företrädesvis de som är nettobidragstagare och EU-byråkratin själv, har agerat hårt för att inte dra ner på budgeten på grund av Brexit-förlusten, utan att i stället höja avgiften och minska rabatterna för de nettobidragsgivande länderna, däribland Sverige. Bakgrunden till det är givetvis att man är angelägen om att inte få minskade bidrag från EU, vilket skulle ställa högre krav på den egna budgetdisciplinen.
Med detta som utgångspunkt har Sveriges regering i förhandlingarna agerat som man brukar, det vill säga genom att välvilligt kompromissa, även med de allra viktigaste principiella kraven från Sveriges Riksdag. Man har tämligen lättvindigit valt att inte använda det starkaste verktyget, vetot, för att få igenom sina viktigaste krav, trots ett enigt Finansutskott.
När förhandlingarna om paketet avslutats, i juni 2020, redovisades resultatet för Finansutskottet, som plötsligt vänder helt om och godkänner de stora principiella reträtter som regeringen gjort. Det är tvärtemot det tidigare beslutet om riktlinjer som nämnden då var enig om. Regeringspartierna ihop med Centern och Liberalerna röstade för att godkänna resultatet medan Moderaterna och Kistdemokraterna lade ner sina röster och svek sina väljare i flera viktiga principiella frågor. Enbart Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade emot att godkänna det för Sverige mycket negativa förhandlingsresultatet.
Efter det har EU lagt fram sitt slutliga förslag till budget och återhämtningsfond samt nya sätt att få in mer pengar till EU:s budget, vilket på EU-byråkratiska kallas för ”EU:s egna medel”. Sedan december 2020 har regeringen arbetat med den proposition som nu lagts fram till riksdagen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.