Hundratusentals invandrare försörjs av en krympande andel av befolkningen som arbetar

Förr försörjde en lön två människor, men då visste man åtminstone vem den andra var. Så lyder ett skämt som troligen många har hört, men som inte desto mindre innehåller en stor portion sanning. Nyligen släppte Svenskt Näringsliv en rapport som visar att en stor andel av den arbetsföra befolkningen, 1,3 miljoner, blir försörjda genom andras skattepengar.

På grund av massinvandring sticker Sverige ut i Europa med en fortsatt hög arbetslöshet. 1,3 miljoner arbetsföra individer är varken självförsörjande eller studerande, och skillnaderna mellan invandrare och svenskar är gigantiska.

Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv som publicerades den 19 feb­ruari. Man slår fast att i Sverige är bara 4 miljoner helt självförsörjande. Med andra ord står endast fyra av landets tio miljoner invånare för både sin egen och övriga samhällets försörjning.

Det visar sig att det framförallt handlar om invandrare från tredje världen som försörjs av staten och i förlängningen av de svenska skattebetalarna som bekostar kalaset. Svenskt Näringsliv kal­lar det för ett omfattande problem med ett ”växande utanförskap”.

Detta är inte något tillfälligt. 57 procent av individerna som inte var självförsörjande 2020 var inte heller självförsörjande under något av de fem åren dessförinnan. Det innebär att 700 000 personer under en sexårsperiod aldrig nådde upp till den inkomstnivå som krävs för att definieras som självförsörjande.

Men skillnaderna mellan invandrare och svenskar är gigantisk och förklarar varför Sverige har så hög arbetslöshet jämfört med övriga EU. Invandrare utgör nämligen 64 procent av de långtidsarbetslösa, trots att de endast utgör 25 procent av arbetskraften. Tittar man på specifika undergrupper sticker invandrare från Afrika och Mellanöstern ut. Endast 38 respektive 36 procent av invandrarna från Afrika och Mellanöstern var självförsörjande medan motsvarande andel bland de inrikes födda var 73 procent. Mer än hälften av invandrarna från Mellanöstern var efter 20 år i Sverige fortfarande inte självförsörjande.

Detta leder förstås till enorma kostnader för samhället. Svenskt Näringsliv har räknat ut att bara kostnaden i direkta transfereringar och uteblivna skatter uppgår till 270 miljarder kronor per år. Man jämför med rättsväsendet, som kostar 53 miljarder per år, och försvaret, som kostar 63 miljarder.

Precis som invandringskritiker påpekat i alla tider slår de fast att personer ”i utanförskap” urholkar välfärden och om de arbetade skulle det frigöra resurser för att exempelvis anställa nya undersköterskor, lärare och poliser.

Politiker ställer ibland den retoriska frågan varför Sverige har så hög arbetslöshet samtidigt som företagen skriker efter utbildad arbetskraft. Vi hade ju ”kompetensregnet” 2015 från Syrien och Afghanistan, för att inte glömma Somalia. Att det kanske trots allt inte var så många ingenjörer och läkare som kom skvallrade dåvarande statsminister Stefan Löfvens utspel om att man skulle hitta på ”enkla jobb”, som att häfta ihop papper. På så vis skulle Sverige få Europas lägsta arbetslöshet.

Det går dock inte att finta bort verkligheten med alla dessa fantasifyllda flumåtgärder. Nu ser vi svart på vitt att Sverige bara sjunker djupare i arbetslöshet och högre kostnader för medborgare som gör rätt för sig.

Ur rapporten ”Reformer för att få fler i arbete”, Svenskt Näringsliv, 19 februari 2023.

Enligt SCB och Eurostat har Sverige i dag EU:s femte högsta arbetslöshet. Totalt klassificeras omkring 400 000 personer i Sverige som arbetslösa. Men medan det i EU sedan 2016 skett en kraftigt minskning av antalet arbetslösa, från tio till sex procent fram till 2022, har arbetslösheten i Sverige inte alls minskat, utan legat kvar på sju procent.

Inte ens denna statistik säger dock hela sanningen. Det utgör bara toppen på isberget i det allt mer dysfunktionella Sverige. Det beror dels på att arbetslöshetsmåttet inte inkluderar dem som har gett upp sitt jobbsökande, dels att det räcker att jobba en timme under en vecka för att räknas som sysselsatt, vilket innebär att de som klassificeras som sysselsatta kan ha en mycket svag koppling till arbetsmarknaden.

Om man istället tittar på självförsörjningsgraden, vilket är ett mått på hur stor andel av de som är i arbetsför ålder som kan försörja sig själva genom arbete vid en viss given tidpunkt, får man fram andra och mer realistiska siffror, något som alltså Svenskt Näringsliv gjort.

Enligt rapporten är det främst i vissa grupper som självförsörjningsgraden är extremt låg, vilket som helhet drar ned dessa gruppers faktiska bidrag till den svenska allmännyttan. Till exempel var endast 38 respektive 36 procent av invandrarna från Afrika och Mellanöstern självförsörjande år 2016, medan motsvarande andel bland de inrikes födda var 73 procent.

Merparten (55 procent) av de som är födda i Mellanöstern och som bott i Sverige under 20 års tid var fortfarande inte klassificerade som självförsörjande.

Att allt större grupper i samhället, som dessutom ökar snabbt i antal på grund av den omfattande massinvandringen, inte är självförsörjande innebär gigantiska samhällsekonomiska kostnader.

Dessa bekostas dessutom primärt av en allt mer skattetyngd och krympande mängd arbetande svenskar.

Rapportförfattarna pekar på att det ofta inte finns något ekonomiskt incitament för att börja arbeta:

”Den disponibla inkomsten för en familj med två barn är oförändrad om en av föräldrarna slutar gå på bidrag för att börja arbeta till en ingångslön.”

De föreslår en politik som gör det mer lönsamt att arbeta. Men det är inte hela sanningen. Till Sverige kommer många som knappat kan läsa och skriva. Det är inte realistiskt att tro att dessa ska kunna hitta en anställning i ett modernt samhälle. Hela invandringspolitiken har varit ett enda stort haveri från första början.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Storbritannien efter upploppen: Hundratals döms i skåderättegångar

Storbritannien efter upploppen: Hundratals döms i skåderättegångar

🟠 – Keir Starmer har gett order om att ”döma och hänga ut” invandringskritiker Upplopp skakade Storbritannien i två veckors tid efter att tre små flickor mördats av en rwandier i Southport. Till sist fick dock myndigheterna situationen under kontroll, och nu döms demonstranter på löpande band för allt från direkt våld till att ha skrivit arga saker i sociala medier. Rättegångarna hålls mycket snabbt och sänds ofta i TV för att avskräcka britterna från att protestera mot invandringspolitiken.

Läs även:

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

Jordskredsseger för Trump – kan han leverera denna gång?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Donald Trump vann inte bara samtliga de sju delstater där opinionsmätningarna varit jämna. Han fick dessutom fler röster än Demokraternas kandidat även på det nationella planet – vilket ingen republikan fått sedan 2004. Nu visar det sig att Republikanerna även får majoritet i både senaten och representanthuset. Därmed har Trump nu helt andra möjligheter att faktiskt driva igenom sin politik än han hade under sin förra mandatperiod, och världen håller andan. Det finns inga ursäkter denna gång!

Pengar som inte finns

Pengar som inte finns

🟠 KRÖNIKA Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.