Metabolism är samlingsnamnet för de processer där näringsämnen och läkemedel tas upp av kroppen, för att där omvandlas, brytas ned och omsättas till energi eller avlägsnas. Bern tar upp, och blandar friskt, intag av både mat och läkemedel och de intressen som i dag dominerar dessa områden. Som jämförelse får vi också historiska tillbakablickar.
Bern menar att för så sent som 100 år sedan var metabola sjukdomar i stort sett ett okänt fenomen, och att sjukdomstillstånd som cancer och Alzheimers sjukdom har exploderat på senare år. Redan i det första kapitlet skriver Bern:
Min resa inom medicinen har gått från en respektfull beundran för dess utövare till en ytterst frustrerande besvikelse. Det jag funnit är att allt som rör vår hälsa, vår livsstil och vår kost, precis som på miljöområdet, är starkt påverkat av oerhört stora och växande ekonomiska intressen som snedvrider och korrumperar vetenskapen på ett högst obehagligt och påtagligt sätt.
Ovanstående rader kan sägas utgöra huvudtemat och prägla hela boken. Han menar att ett fåtal företag har lyckats sätta lönsamheten framför folkhälsan. Bern använder genomgående termen ”skolmedicinen”, som omfattar det vi vanligen menar med ordet ”medicin” och står i kontrast till alternativ- och så kallad naturmedicin.
Han hävdar att dagens skolmedicin allt mer kommit att styras av den stora läkemedels- och sjukvårdsindustrins ekonomiska intressen. Dessa industrier har kommit att få ett så stort inflytande, inte minst ekonomiskt, att de i hög grad finansierar medicinsk forskning och har gjort läkare till sin egen säljarkår.
Boken är mycket välskriven, och trots att ämnet är komplext och exemplen många, kan även den oinvigde med lätthet ta den till sig. Lars Bern är fullt medveten om att hans linje kan uppfattas som konspirationsteorier och alternativ medicin som ”kvacksalveri”, begrepp han bemöter vid flera tillfällen.
Möjligen skulle boken ha vunnit på att kortas något, då 500 sidor av en så pass faktaspäckad text kan vara krävande även för den mest intresserade. Dock är Bern själv uppenbarligen kunnig, engagerad och har mycket att säga.
Om man ska framföra någon kritik är det möjligen att de egentligen två olika fenomen livsmedel och läkemedel blandas något oorganiserat, och även om det inte är svårt att följa, skulle boken i sin helhet möjligen ha vunnit på en tydligare uppdelning.
Att han kallar hälsoeffekterna för en pandemi beror på att omfattningen av problematiken i dag är global. Bern menar att de beskrivna metabola syndromen nu omfattar över två miljarder av världens befolkning. Det första tecknet är övervikt, följt av stigande blodtryck.
Därefter kommer stigande blodsocker och insulinresistens. Han kallar detta ”inkörsporten” till diabetes, hjärt-kärlsjuklighet, stroke, cancer, fettlever, demens och ett antal reumatiska åkommor. Bern uppskattar att ren fetma har tredubblats sedan 1975, ett problem som hittills är störst i USA och Mexiko, där fenomenen först fick fotfäste, men att nu till och med Kina håller på att komma ikapp västvärlden.
Huvudorsaken till denna problematik ser Bern i mänsklighetens övergång från lokal försörjning av för oss naturliga obearbetade livsmedel till industriellt massproducerade, processade och förädlade livsmedel, med tillsatta främmande ämnen. Viktig i sammanhanget är också en enorm ökning i konsumtionen av socker.
Det är när författaren så småningom kommer in på den ekonomiska styrningen av denna utveckling som den av skeptikern möjligen kan uppfattas som särskilt ”konspiratorisk”. Han menar att grundorsakerna till utarmning av bördiga jordar, samt skövling av hav och regnskogar, har sitt ursprung i den förmögenhet och maktkoncentration som skapats av världens största banker och företag. På detta sätt ska den globala läkemedelsindustrin ha tagit makten över skolmedicinen, på samma sätt som den globala livsmedelsindustrin har tagit kontrollen över människors mathållning.
En intressant tanke, som Bern säkert kan belägga ytterligare, är att läkemedelsindustrin medvetet har sänkt ett antal gränsvärden för att kunna förskriva mer läkemedel. Han hänvisar till två amerikanska journalister när han hävdar att gränsnivåerna av vikt och blodtryck, som tidigare ansetts ligga inom det normala spannet, successivt har sänkts för att i dag kräva medicinska preparat. Till dessa preparat har också kommit helt nya, vars användning ökar, mot diagnoser som depression och ADHD.
Även för den skeptiske, ointresserade eller oinsatte är detta en mycket intressant bok. Den uppenbara kunskapen, kombinerad med en generös källförteckning, gör det svårt att avfärda innehållet som rena konspirationsteorier. Lars Bern vet uppenbarligen vad han talar om, definitivt mer än de flesta av oss, och att ta del av dessa tankar blir något av en ögonöppnare, även för den som inte nödvändigtvis tror på varje detalj. Samtidigt är Berns kunskaper så stora att vi andra helt enkelt får lyssna på dem och försöka formulera egna slutsatser.
Boken kan köpas här