<strong>Kalotten stannar.</strong> Under december månad var det tänkt att påven skulle sälja sin kalott till förmån för romska tiggare. Summan blev dock så låg att kalotten inte såldes.

Påven lyckades inte sälja sin kalott

De romska tiggarna i Sverige har blivit en internationell angelägenhet. Onsdagen den 3 december skulle påven sälja sin kalott på auktion för att skänka intäkterna till de lidande romerna i Sverige. Kalotten såldes dock inte, eftersom buden blev för låga.

Det var i oktober som Carlos Luna, en invandrare från Argentina, vädjade till påve Franciskus om att denne skulle donera en gåva till romerna i Sverige. Luna var upprörd över hur romerna hade det i Båstad, där han bor, och därför bad han påven, som också kommer från Argentina och är en ”vän sedan 40 år”, om hjälp. Påven svarade efter bara några dagar att han hade beslutat att skänka sin kalott, som skulle säljas till förmån för de utsatta romerna. Detta skulle bli en stark signal om att vi i Europa måste skydda romerna.

– Romerna har aldrig själva startat krig, men har alltid blivit förföljda, sade Luna då till SVT.

Onsdagen 3 december skulle alltså auktionshuset Bukowskis sälja kalotten, och pengarna skulle gå till en ny stiftelse för så kal­lade EU-migranter. Försäljningen skulle dock ske utan utgångspris, eftersom föremålet var så speciellt och närmast omöjligt att värdera. Enligt Carlos är det första gången påven skänker något så personligt. Man kan få en fingervisning om värdet från en auktion på Ebay i september, då en annan påvekalott såldes för 89 000 Euro (cirka 820 000 kronor). Vid det tillfället gick pengarna till att sänka barnadödligheten i Kongo.

I samband med auktionen skrev några kända personer på Bukowskis hemsida om sina möten med den romska kulturen.

– Romer är inte ”de där, långt borta” utan medmänniskor här mitt ibland oss. I Europa. I Sverige. Ofta träffas vi dagligen, på väg till tåget eller utanför mataffären, skriver ärkebiskop Antje Jackelén.

– Det är inte bara romer som lever i samhällets skugga. Vi är många som inte får synas, komma till tals eller finnas till. Vi är kvinnor som dör i nära relationer, vi är muslimer som klandras och vi är rasifierade som förminskas varje dag, skriver Soraya Post, romsk aktivist och EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ.

Bukowskis verkar dock ha haft en viss oro inför auktionens utfall.

– Det skulle kännas förfärligt om den inte blev såld, det är en fantastisk gärning, nästan en julsaga i Dickens anda. Vi kan alla se EU-migranterna frysa på gatorna, så vad vi behöver är en hjälte vid dagens auktion, sade Paulina Sokolow, kommunikationsansvarig på Bukowskis, till Sveriges Radio vid auktionstillfället.

Det var dock närmast skambud som lades på påvekalotten.

– Det kom in bud men de var på väldigt låg nivå. Syftet var att en person skulle kliva fram och erbjuda en rejäl summa, säger Paulina Sokolow till TT. Vilka belopp buden låg på berättar hon däremot inte.

Någon försäljning blev det inte och Carlos Luna ska nu lämna tillbaka kalotten till påven i Rom. Han var förvånad över att alla fagra ord om medmänsklighet från det etablerade Sverige inte visade sig när det kom till plånboken.

– Jag är väldigt förvånad och chockad eftersom jag trodde att många av de mest bemedlade i det här landet skulle se sin chans att kliva fram och göra en insats, säger en besviken Carlos Luna, enligt Aftonbladet.

Auktionsverket Bukowskis bjuder inte in några journalister till sina auktioner sedan 2012, då man anmäldes av den grävande journalisten Gunnel Wahlström, numera verksam på Nya Tider, för häleri. Hon hade uppmärksammat att man försökte sälja en stulen tavla av Carl Larsson och polisen var snabbt på plats för att ta hand om den. Målningen ”Karin skalar äpplen” hade stulits från Norrköpings konstmuseum 1988 och köptes sedan av en norsk samlare som efter många år ville sälja den på Bukowskis, som tog in den trots att de kände till att tavlan var stulen.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bävern – Den makalöse byggmästaren

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.