Nu stärks misstankarna om att tvisten egentligen varit arrangerad av politiska syften. Juridikfronten trodde att domstolsuttalanden skulle skapa ny praxis och göra det omöjligt för medier att ha kvar sina kommentarsfält. Men om tvisten varit arrangerad av organisationen själv för att få sådana uttalanden, kan det vara straffbart rättegångsmissbruk.
Medlem stämde Juridikfronten på en krona för ”förtal”
Ursprunget till historien är att vänsteraktivisten Daniel Pihl stämde Juridikfronten vid Linköpings tingsrätt eftersom det stod i kommentarsfältet på organisationens blogg att han var en ”nazist” och ”hashpundare”. Han krävde dock bara en enda krona i skadestånd, vilket Juridikfronten bestred, och i långa inlagor till domstolen framförde båda parterna sina rättsliga resonemang om huruvida medier med utgivarbevis samtidigt kunde ha möjlighet för läsare att kommentera fritt.
Men frågan är om de någonsin varit motparter.
Daniel Pihl har nämligen själv varit medlem i Juridikfronten, även om organisationen gjort sitt yttersta för att hans namn inte ska nämnas i offentliga sammanhang. 2015 greps dock en journalist från Juridikfrontens tidning Avsnitt då han fotograferade in på en anstalt. Tidningen Skånska Dagbladet skrev om händelsen och intervjuade Juridikfrontens ordförande Martin Tunström som var arg över att deras journalist blivit gripen, då han hade gått in på ett privat område som var skyltat med att obehöriga inte ägde tillträde. Tunström menade att ”rätten att ta del av handlingar på stället måste övertrumfa andra hänsyn eftersom grundlag går före annan lag”.
Någon intervju med den gripne journalisten själv har dock inte publicerats och hans namn nämns inte av Juridikfronten eller i några av reportagen om händelsen.
Juridikfronten JO-anmälde anstalten, men även i deras anmälan utelämnades medlemmens namn, eftersom han enligt Juridikfronten måste förbli anonym.
Hade bråttom – röjde sig själv
Ett beslut från Linköpings tingsrätt 2015 avslöjar dock att den gripne medlemmen från Juridikfronten är Daniel Pihl. Alltså samma person som Juridikfronten skulle haft en skadeståndstvist med. Daniel Pihl hade efter att polisen grep honom fått för sig att han behövde en offentlig försvarare och begärde en sådan i tingsrätten, som dock avslog hans begäran eftersom det inte ens hunnit bli någon förundersökning och det därför inte fanns något behov av en advokat. Något åtal blev det heller aldrig och Daniel Pihls ivriga begäran fick istället det enda resultatet att han röjde sitt egna namn.
Samma år fick Daniel Pihl också hjälp av Benjamin Boman, Juridikfrontens jurist, att ansöka om namnbyte. Han heter i dag istället Rolf Anders Pihl.
Ett blogginlägg tillhörande en medlem i Juridikfronten tyder också på att de kände varandra långt före både stämningsansökningar och journalistuppdrag. Inlägget publicerades 2009 och var en debattartikel signerad Daniel Phil och Oskar Augustsson, vilket var Benjamin Bomans namn innan han också bytte.
Namnbyte försvårar granskning och är vanligt bland Juridikfrontens medlemmar. Organisationens jurist Benjamin Boman har till exempel använt fem olika namn och stavningar i sina myndighetskontakter, och 2017 bytte till och med Juridikfronten namn till Ivstitia in Æternum, även om organisationen utåt fortsätter att kalla sig Juridikfronten.
Använde tvisten som argument att stoppa fria kommentarer
Juridikfronten har länge försökt få medier att ta bort möjligheten för svenskar att skriva om invandring på forum och i kommentarsfält. I och med tvisten med Daniel Pihl fick de slutligen den ammunition de ville ha. När tvisten hamnade i Göta hovrätt skrev domstolen i ett uttalande att det inte vore ”möjligt att släppa in omodererade kommentatorer och ändå bibehålla grundlagsskyddet för det redaktionella materialet”.
Därmed fanns ”prejudicerande” uttalanden från en hovrätt av precis det slaget som Juridikfronten behövde för att övertyga de stora medierna om att ta bort kommentarsfunktion. Något som Juridikfronten också var snabba med att använda. I ett inlägg på Juridikbloggen skrev organisationens jurist Benjamin Boman:
”Konsekvensen av hovrättens beslut torde vara att även större mediewebbplatser där kommentarfälten är fria, inte kan betraktas som grundlagsskyddade enligt 1:9 YGL. Detta kan förstås vara förödande för massmedierna, men det bästa sättet att råda bot på situationen är rimligen att förhandsgranska samtliga kommentarer i samtliga grundlagsskyddade medier (eller ta bort möjligheten att kommentera).”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.