Stefan Löfven anländer till EU-toppmötet i juli. Inför mötet hade statsministern och hans EU-minister, Hans Dahlgren, dömt ut paketet som dåligt för Sverige. Regeringen var kritisk till att de pengar som EU lånar, till stor del kommer att ges ut som bidrag till ekonomiskt vanstyrda EU-länder, vilket leder till att Sverige får bära en större börda vid återbetalningarna. Men Löfven vek ned sig och skrev under förslaget ändå. Foto: Europeiska rådet

Riksdagen godkänner EU:s skuldpaket på 750 miljarder euro

Onsdagen den 24 mars fattas ett beslut i Sveriges riksdag av historiska proportioner. Det handlar om det sista godkännandet av EU:s föreslagna återhämtningsfond, som innebär att unionen tar upp lån på 750 miljarder euro och i praktiken får en statsskuld. Pengarna lånas från aktörer på den internationella kapitalmarknaden, och ska betalas tillbaka av EU fram till 2050-talet. Riksdagen godkänner nu att Sverige går i borgen för lånet och därmed kan tvingas betala andra länders del av skulden, om dessa länder lämnar EU eller av andra orsaker inte betalar.

Frågan om EU:s återhämtningsfond är historisk i flera avseenden. Dels är det första gången som EU tar lån, motsvarande statslån, som medlemsländerna ska stå som borgenärer för. Lånet är enormt, det mer än dubblar i ett slag EU:s budget – och därmed makt. Dessutom kommer för första gången EU att börja ta ut egen skatt, något som många ser som det sista steget som EU behöver ta för att uppfylla definitionen av en stat, där Sverige bara är en provins.

Återhämtningsfonden togs fram förra sommaren, då förslaget drogs i långbänk på EU-toppmötet den 17-21 juli och sedan godkändes av Stefan Löfven och andra regeringschefer. Detta trots att Löfven innan han reste till Bryssel sagt att han var emot paketets konstruktion.

Löfven ville att de lånade pengarna (motsvarande 7 500 miljarder kronor) helt och hållet skulle delas ut som lån till mottagarna av fonden, istället för EU:s förslag om att pengarna delas ut till drygt hälften som bidrag och knappt hälften som lån – något som innebär socialistisk omfördelningspolitik, där vissa länder får pengar medan andra länder betalar.

Europeiska rådet, som består av EU:s samtliga 27 regeringschefer och EU:s president Charles Michel, träffades i Bryssel för ett extrainsatt EU-toppmöte i juli när stora delar av Europa var mitt inne i semestern. På agendan fanns förslaget om EU:s gigantiska återhämtningspaket där 750 miljarder euro, omkring 7500 miljarder kronor, ska tas upp som lån från den internationella kapitalmarknaden och återbetalas i flera årtionden fram till 2058. Nu inväntar förslaget ett sista godkännande i de nationella parlamenten. Sveriges riksdag godkänner paketet den 24 mars med bred majoritet. Foto: Europeiska rådet

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.