Frågan om EU:s återhämtningsfond är historisk i flera avseenden. Dels är det första gången som EU tar lån, motsvarande statslån, som medlemsländerna ska stå som borgenärer för. Lånet är enormt, det mer än dubblar i ett slag EU:s budget – och därmed makt. Dessutom kommer för första gången EU att börja ta ut egen skatt, något som många ser som det sista steget som EU behöver ta för att uppfylla definitionen av en stat, där Sverige bara är en provins.
Återhämtningsfonden togs fram förra sommaren, då förslaget drogs i långbänk på EU-toppmötet den 17-21 juli och sedan godkändes av Stefan Löfven och andra regeringschefer. Detta trots att Löfven innan han reste till Bryssel sagt att han var emot paketets konstruktion.
Löfven ville att de lånade pengarna (motsvarande 7 500 miljarder kronor) helt och hållet skulle delas ut som lån till mottagarna av fonden, istället för EU:s förslag om att pengarna delas ut till drygt hälften som bidrag och knappt hälften som lån – något som innebär socialistisk omfördelningspolitik, där vissa länder får pengar medan andra länder betalar.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.