Sammetsrevolution?

År 2011 antog Ungern en ny grundlag som redan i inledningen slår an tonen: ”Gud välsigne den ungerska nationen” och ärar kung S:t Stefan som grundare av Ungern för tusen år sedan. Detta retade förstås gallfeber på EU:s politruker. En nation som är stolt? Som värdesätter kärnfamiljen? Kristna värden och abortkritik? Nej, detta kunde icke ske! Man hotade med sanktioner om inte grundlagen ändrades, i synnerhet ville man få bort en lag om folklig kontroll över Ungerns centralbank. EU krävde att centralbanken inte skulle styras av folkvalda, utan vara ”fri”, vilket är detsamma som fri för den globala finanseliten att styra och ställa som den vill.

Ungern blev tvunget att böja sig, men kampen stannade inte där, vilket vi redogör för i detta nummer. Bland annat hittar man andra sätt att skydda det ungerska folket från bankväldet.

1989 blev Ungern det första landet som rev järnridån mellan öst och väst. I Rumänien motsatte sig dock regimen, och efter blodiga strider avrättades presidenten Ceaușescu för brott mot folket. I de flesta kommunistiska länder blev det dock en fredlig revolution, i Tjeckoslovakien, där jag föddes, kallar man det Sammetsrevolution.

I dag höjs dock röster för att man borde ha utkrävt ansvar, inte varit så förlåtande. Även om alla politiska kandidater måste genomlysas efter kopplingar till den kommunistiska diktaturen, så har många tidigare kommunister lyckats bibehålla höga positioner. Inte minst gäller detta företagsvärlden, där de tidigare socialisterna använt stulna tillgångar för att bli de värsta kapitalisterna. Bödlar går ostraffade.

Även i Sverige är en revolution på gång. Sverige har blivit som det gamla Östblocket, där folk upprepade flosklerna om det ”socialistiska samhället” som ingen längre trodde på. Det var bara ett bevis på att man var lojal mot makten. Om man spelade med lite mer öppnade det vägen till karriär, möjliggjorde en fin utbildning för barnen. I Sverige säger man ”mångkultur berikar” och ”Sverige måste ta sitt ansvar”, trots att alla vet att det inte är sant. Privat säger man något helt annat.

Det är uppenbart att journalisterna börjar känna att marken rämnar under deras fötter. Få läsare tror längre på vad de skriver. Journalisterna går upp i falsett i sina allt mer hätska utfall mot oliktänkande. Man samarbetar med vänsterextremister för att hacka forum och ”hänga ut” vad de flesta i dag tänker privat. Den 13 februari utmålade Expressen fem unga kvinnor som terrorister. En av kvinnornas ”brott” var att hon ”var på plats” när Svenska motståndsrörelsen hade ett öppet informationsmöte. Hon hängdes ut med namn och bild på tidningens framsida.

Journalisterna själva börjar inse att verkligheten håller på att komma ikapp dem. Den 12 februari publicerade Ann-Charlotte Marteus en krönika i Expressen med rubriken ”Det är jag som är åsiktskorridoren”. Där erkänner hon att hon varit en av de drivande i att tysta debatten om massinvandringen, att föra över den från ett sakligt till ett moraliskt plan. Marteus beskriver sin uppgift som att ”slå ner stenhårt på debattörer som använde uttryck som på något sätt kunde normalisera SD:s problembeskrivning; attackera varenda jävel som använde ord eller fakta som på något sätt kunde tolkas som rasism eller glidningar mot rasism. Eller eventuella förstadier till glidningar mot rasism.” Hon skriver att verkligheten själv blev för henne ”fascistisk”.

Hon skriver att journalisterna genom ”självcensur på bred front, rädsla för att undersöka verkligheten förbehållslöst, minskad tilltro till argumentens makt” lyckades tygla folkviljan så att ”Sverige blev inte som Danmark, tack och lov”, men att ”priset blev högt”.

Marteus erkänner alltså det vi i alternativ media sagt hela tiden – att det är journalisterna som bär ansvaret för censuren, för hetsen mot oliktänkande och, som hon uttrycker det, ”moralfebriga politiker” som sitter i knäet på media. Det är journalisterna som bär ansvaret för att ”Sverige inte blivit som Danmark”.

Marteus, du skriver att priset blev lite väl högt, när problem med invandringen inte får diskuteras öppet. Vad säger du till anhöriga till sverigedemokraten Mattias Philipson, som tog sitt liv efter Expressens hetsartiklar? Vad säger du till alla gruppvåldtagna svenska flickor (eller flickor som haft ”oturen” att se svenska ut)? Alla mördade svenskar? Alla som fått en asylförläggning mitt i byn? Kommer du att säga ”Förlåt, men det priset var det värt för att påtvinga er en mångkultur”?

Åsiktskorridoren gäller inte heller bara invandring, som du vill påskina. Genusidiotin, att trycka ned duktiga elever i skolorna, tvinga pojkar att bära kjol på dagis, degraderandet av svensk kultur och historia – listan kan göras lång.

Räkna inte med någon ”sammetsrevolution” när folket slutar att vara rädda för era uthängningar och kommer för att utkräva rättvisa. Ni har blod på era händer.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.