Temat för årets Bokmässa är yttrandefrihet. Men vad har yttrandefrihet för praktisk betydelse, hur påverkas vi av mer eller mindre yttrandefrihet i samhället?
I forna Östblocket trodde de flesta människor att om de bara inte kritiserade maktapparaten och det kommunistiska partiet så kunde de leva sina liv i fred. Alla drabbades dock mer än de kanske insåg. Jag vill här peka på en viktig aspekt som drabbar oss i Sverige i dag, och det är den ökade faran för grova brott och övergrepp till följd av att vissa samhällsproblem inte får diskuteras fritt.
I Norge har man mycket högre i tak. Exempelvis har norska medier och polis varit öppna med vilka grupper det är som begår de flesta sexövergreppen. Åren 2006-2008 kunde polisen i Oslo konstatera att samtliga överfallsvåldtäkter begicks av migranter från länder där kvinnan har en underordnad ställning. Att man beskriver verkligheten som den är, innebär också att man kan vidta åtgärder. Man införde snabbt utbildning för män från dessa regioner om kvinnans ställning i nordiska samhällen och vilka lagar som gäller.
Det hade man kunnat göra i Sverige också, där problemen är mångdubbelt större. I stället har hela Norge beskyllts för att vara rasistiskt. I detta nummer presenterar vi en sammanställning av hur Dagens Nyheter systematiskt har vilsefört sina läsare, men problemet är utbrett i alla systemmedier.
Det är först i år som förslag om obligatorisk sexualundervisning väckts i Sverige, efter att alternativ media avslöjat de omfattande sextrakasserierna på musikfestivaler – något systemmedia för övrigt också försökt dölja, men misslyckats. Fortfarande har dock inte dessa åtgärder genomförts, eftersom det i media heter att det skulle innebära ”att en hel grupp kände sig utpekad”.
Som vi tidigare beskrivit i Nya Tider är till och med polisen rädd att gå ut med ordentliga signalement efter att de flera gånger pekats ut av media som ”rasister”. Brottslingar kommer undan bara för att signalementen blir så vaga att de blir helt meningslösa.
Det betyder dock inte att man i media är helt färgblind, tvärtom. När det i början av förra året anmäldes en gruppvåldtäkt på Finlandsfärjan Viking Amorella var systemmedia snabbt ute med braskande rubriker som ”Åtta svenskar gripna för våldtäkt”.
När Nya Tider skrev att de gripna hade namn som Abdulla och Ahmed backade systemmedia till att de menat att det rörde sig om svenska medborgare. Det var också en lögn, Nya Tider avslöjade snabbt att de gripna var medborgare i Somalia och Irak. Det var alltså så viktigt för media att kunna hävda att de var svenskar, att de var beredda att ljuga om det.
Det stämmer inte alls som det ibland påstås att systemmedia avstår från att publicera etnicitet eftersom det saknar relevans för nyheten. De avstår att publicera etnicitet bara när det passar deras agenda, och är lika noga med att lyfta fram etnicitet när signalementet omfattar till exempel ”blont hår”.
De stora mediehusen lever fortfarande i föreställningen att de kan lura läsarna och forma opinionen som de vill. Men människor genomskådar det här i dag. Det är inte konstigt att journalister har lägst förtroende av alla yrkesgrupper i Sverige år efter år. Eller nästan, 2010 lyckades man faktiskt ta sig förbi bilhandlarna, men sedan halkade man ned till en sistaplats igen.
Människor vill ha korrekt information, de vill veta vad som händer, och det är därför alternativ media växer, hur mycket de än kallar oss för olika skällsord.
Reaktionerna från systemmedia på våra avslöjanden är rent hysteriska. Men jag förstår dem. Har man lurat befolkningen i decennier och skapat ett samhälle som slår världsrekord i antalet våldtäkter har man mycket att svara för.
De pratar mycket om demokrati och alla människors lika värde, men i praktiken betyder detta ”lika värde” att flickorna som blir sextrakasserade i Kungsträdgården av organiserade gäng, är mindre viktiga än att en viss grupp inte ska känna sig utpekad.
Hur bra kan demokratin fungera om människor inte får korrekt information om verkligheten? Systemmedia kan kalla oss det ena och det andra för att vi avslöjar vad de ljuger om, men sådana påhopp slår bara tillbaka på dem själva. Mitt samvete är rent, men hur sover de själva på nätterna?