I regeringsförklaringen den 21 januari sade Stefan Löfven att ”Statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet”. 1970 var statsskulden 32,7 miljarder kronor, vilket i själva verket är påtagligt mindre än dagens dryga 1 260 miljarder kronor.
Avsnittet i regeringsförklaringen handlade om den ”mycket starka” ekonomiska utveckling som Stefan Löfven själv anser att hans regering skapat under den förra mandatperioden. Det finns därför ett visst intresse av att se vad som ligger bakom statsministerns påstående om den svenska statsskulden. Om han har rätt är det en stor sensation, eftersom statsskulden rusade i höjden, både under 1980-talet och under första halvan av 1990-talet. Under hela 2000-talet har den allmänna uppfattningen varit att statsskulden legat ungefär stilla, i genomsnitt.
Det finns dock olika sätt att räkna på och man kan välja olika förklaringsmodeller som passar det egna syftet särskilt bra. Vanliga sätt att visa hur utvecklingen har varit är att relatera till befolkningsutvecklingen, BNP eller inflationen. Kombinationer av dessa korrigeringsfaktorer kan också ge effekter som kan användas för att visa det man är mest intresserad av för tillfället. Det gamla talesättet om (o)sanning kan vara på sin plats att ha i åtanke: ”Lögn, förbannad dikt och statistik”.
I denna analys av statsministerns påstått extremt låga statsskuld i regeringsförklaringen använder jag olika korrigeringsmetoder för att belysa situationen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att samtliga beräkningssätten, inklusive de nominella värdena, visar att statsskulden har ökat kraftigt från 1970 till 2017. Data kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB) och visar att trenden för statsskulden är svagt stigande sedan 1994. Innan dess steg statsskulden snabbare i nominella värden.
Vad som är rätt och fel metod, beror på vad man vill visa. Idén med att redovisa olika metoder är att visa att statsministern inte har varit särskilt intresserad av att redovisa fakta för det svenska folket. Istället kostar han på sig att dra till med påståenden som det inte finns belägg för – hur man än väljer att räkna.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.