Byråkrati i stället för produktion. Diskussionen i Bryssel om tillgången till el har hittills handlat mer om administrativa lösningar och distribution än om hur och var planerbar el bör produceras. EU har tagit på sig ledartröjan för att driva denna linje, istället för att ställa krav på medlemsländerna att växla upp sin planerbara elproduktion. Foto: Pixabay

Svenska kraftnät och det nya elöverföringssystemet – effektivare, men dyrare el

Den 30 oktober infördes ett nytt system för elöverföring i Sverige och de övriga nordiska länderna, som är en av EU dikterad ändring av elöverföringssystemet i unionen. Det nya systemets uppgift är att optimera elnätets överföringskapacitet, så att mer el kan transporteras mellan producenter och konsumenter. Projektet borde kunna bidra till att utnyttja den el som produceras i landet på ett bättre sätt. Därmed borde det också bidra till att sänka elpriserna. Expertisens uppfattning är dock att effekten tvärtom kommer att bli kraftigt höjda priser för svenska konsumenter, som i högre grad får betala de priser som gäller på kontinenten.

Enkelt uttryckt så går det nya elöverföringssystemet ut på att med avancerade analys­verktyg identifiera och styra flödet i elsystemet, så att alla delar av det används optimalt. Det fram­går inte varför nuvarande system inte klarar av den uppgiften. Liksom mycket annat är det något som be­stämts av EU. Den nya modellen har det uttalade syftet att jämna ut elpri­set mellan olika länder i unionen. Eftersom Sverige fortfarande har re­lativt låga elpriser – trots de senaste årens stora prischocker – innebär en sådan modell att vi får generellt sett högre priser i Sverige och att andra länder får något lägre priser tack vare billig svensk elproduktion som byggts upp av generationer svenska skattebetalare.

EU vill att svensk elproduktion skall kunna exporteras effektivare, inte minst till Tyskland. Det är den mekanismen i regleringen som ska­par prisjusteringar och som blir ne­gativa för svenska elkonsumenter. Sverige är dock, genom de aktuella EU-förordningarna, tvingade att införa det nya systemet för elöverföring. Om vi inte skulle göra det riskerar vi omfattande EU-böter som följd.

Högre priser i Sverige ska ge billigare el Tyskland

Trots att EU:s elmarknadsförordning motiverar hela den inre elmarkna­den med att man vill skapa en effekti­vare elmarknad som ökar tillgången på fossilfri energi till rimliga priser, tvingas svenska elkonsumenter allt­så att betala ett högre elpris på grund av regleringen. Det är EU:s uttalade syfte att jämna ut prisnivån i unio­nen, snarare än att öka produktio­nen och sänka priset där det är högst.

Det betyder att det aktuella syste­mets uppgift är att minska elpriset i bland annat Tyskland och Italien, som är ett par av de länder som har högst elpriser i EU. I Tysklands fall är orsaken till dagens situation att man avvecklat den mycket omfattande produktion av planerbar kraft som kärnkraften tidigare svarat för, och att man i stället byggt ut storskalig intermittent elproduktion, i form av vindkraft och solel.

I kombination med EU:s inre el­marknad och de handelssystem som elmarknaden byggts upp kring, ser effekten ut att bli ytterligare höjda priser för elkonsumenter i Sverige, i direkt motsats till EU:s retorik om ”billig el”. Det är nästan alla bedö­mare, utom energiministern, över­ens om. Orsaken till det är att mer el kommer att kunna exporteras och eftersom elen är dyrare i vår omgiv­ning, leder en ökad export inom EU:s elmarknad till att våra priser ökar, eftersom efterfrågan blir större. Det är en medveten och planerad effekt av elmarknadens funktionssätt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

🟠 EU:s nota för energikrisen är redan 7,3 biljoner kronor. Höga energipriser tvingar Europas energikrävande industrier att stänga ned. Det har lett till att tillverkningen av livsviktig konstgödsel nästan helt utraderats, och liknande ser det ut för metaller och gummi – alla livsviktiga för mängder av andra industrier och inte minst jordbruket. Sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 kan mycket väl bli nådastöten för Europas industri, som redan gick på knäna på grund av allvarliga störningar i försörjningskedjan. Situationen riskerar att sammantaget med småföretagsdöden leda till massuppsägningar och en långvarig lågkonjunktur vi inte sett sedd sedan den stora depressionen för nästan hundra år sedan.

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

🟠 EKONOMI. Insikten om att den svenska elmarknaden riskerar att stjälpa förtroendet för politikernas förmåga att lösa de viktiga samhällsproblemen, har lett till en politisk dragkamp med elpriset som rep. Regeringen har letat upp 60 miljarder kronor som ”ligger och skvalpar” och vill använda dem för att finansiera ett ”högkostnadsskydd”. Flera bedömare anser att det strider mot EU-reglerna och att det därför är omöjligt att genomföra. Oppositionen pratar istället om att sänka skatterna och momsen på el och andra typer av högkostnadsskydd.

Läs även:

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

🟠 Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling.

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

🟠 EKONOMI Den senaste tiden har frågan om hur den enorma expansion av elförbrukningen som krävs för ”den gröna omställningen” skall kunna mötas med tillförlitlig el till ett överkomligt pris diskuterats alltmer. Frågan är förvisso inte ny, men den svenska elproduktionen står inför ett ödesmättat vägval, där politiker och industrin har radikalt olika utgångspunkter. Svenskt Näringslivs ordförande, Sven-Olof Jacke, spetsade till läget i en debattartikel den 31 augusti genom att konstatera: ”Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.