Medierna avgör hur människor uppfattar sin omvärld bortom det man personligen kan få erfarenhet av. De kallas också för politiskt korrekta, eftersom de huvudsakligen förmedlar den information och de budskap, som ligger i linje med de dominerande, hegemoniska samhällsuppfattningarna: den marknadsliberala ekonomin, mångkulturalismen, sexuellt likaberättigande, jämviktssamhället, formell demokrati, parlamentarism och globalism.
I Nya tider används ofta begreppen gammelmedia, pk-media och systemmedia. Av dessa är nog det sista bäst, eftersom det säger något om att dessa medier är en del av etablissemanget, den rådande ordningen, vars uppgift dessa medier har att bevara och förstärka. Politiskt korrekt har mera med dess framtoning att göra och gammelmedia säger inte mer än att de är just gamla. Så låt oss närmare studera vad som menas med systemmedia.
I den moderna världen spelar massmedierna en viktig roll i informationsflödet. De systembevarande medierna, till exempel DN, SvD, GP, Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen och andra, är i hög grad centraliserade. Det betyder inte nödvändigtvis att de är toppstyrda. Nej, det är budskapet som är centraliserat. Det systembärande budskapet produceras ocensurerat genom bärarna (det vill säga journalisterna) av det dominerande samhällsparadigmet. Reportrar, journalister och andra mediearbetare är så att säga inneslutna i tidens normbubbla och de är självgående. Toppstyrning behövs inte! Journalisterna förmedlar de perspektiv och den information, som systemet har behov av, därför att de själva menar att detta är så världen ser ut och hur man bör se på den.
Exemplen på detta är hur den så kallade växthuseffekten och den globala uppvärmningen framställs. Budskapet är att det är vi själva, vi människor, som skapar uppvärmningen. Forskare av annan uppfattning blir sällan publicerade. Ett annat exempel är mångkulturalismen och migrationen, där budskapet är att det handlar om flyktingströmmar som vi måste hjälpa och som vi för övrigt behöver för att till exempel klara vården. Kritiker av migrationen stämplas som rasister och får sällan komma till tals. Andra exempel är stödet för den liberala marknadsekonomin, fri företagsamhet, valfrihet i alla servicesystem, pluralism, ”alla människors lika värde”, accepterande av könsneutrala äktenskap och så vidare. Politiska åsikter stämplar man som irrationella rädslor som man ska bekämpa; homofobi, islamofobi och xenofobi.
Socialiseringen av journalister börjar redan i primärgruppen; familjen och nära vänner. Här grundläggs de i samhället dominerande värderingarna, moralen och förhållningssätten (såvida man inte tillhör en grupp som står utanför samhället). De rätta värderingarna får de också i journalistutbildningen och framförallt via den kultur som råder på redaktionerna hos systemmedia. Detta bildar bakgrund till journalisternas förhållningssätt och seende. Individuella avvikelser förekommer naturligtvis beroende på omständigheterna, men de blir i regel inte långlivade på redaktionerna.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
