Tegnérs staty i Växjö, hur länge innan den vandaliseras? Foto: Wikipedia/Fredrik Tersmeden

Tegnérstatyn i Lund vandaliserad av BLM-anhängare

”Det är vår staty och det är vår historia, vi avgör om statyer flyttas eller bevaras, inte de!”

Historikern Carl T Ek, skåning i Göteborg, uttryckte sin fasa över den vänsterextrema organisationen BLM:s vandalism av statyer i Lund. Efter färgangrepp mot Linnéstatyn i Lund fortsatte BLM med att den 14 juli klottra på statyn över Esaias Tegnér.

Klottret på statyn i Lund. Foto: Martha Ek

I parken Lundagård står en folkkär staty av Esaias Tegnér, en av de svenska nationalskalderna. Statyn angreps av allt att döma den 14 juli och har vandaliserats med färgkladd. Esaias Tegnér levde 1782 – 1846 och hörde till sin tids intelligentia och landets då mäktigaste män. I BLM (Black Lives Matter) och de vänsterblivnas hat mot vita människor i allmänhet, våra intellektuella ikoner och arvet från dessa, får statyvandalisering en allt viktigare innebörd. Budskapet är simpelt – det är fel att vara vit och det är fel att hylla vita människors utveckling av vit civilisation och nationalstaternas språk, kultur, vetenskap och framsteg.

Alla statyer i Sverige över vita män och kvinnor kan nu hotas av samma vandalism, var som helst och när som helst.

I samtal med den från Skåne bördige göteborgshistorikern Carl T Ek får vi bilden av ett kulturellt mörker som hotar landet, han manar dock till strid:

– Det är vår staty och det är vår historia, vi avgör om statyer flyttas eller bevaras, inte de!

Carl T Ek anser att även om historiska personers vandel inte alltid är så smickrande och i många fall kan vara överdrivet positiv, som i fallet Tegnér, så måste vi slå vakt om minnet av dem. Berätta gärna vad Esaias Tegnér var för en människa, att han hade fel och brister, vi skall inte ljuga om historien, men vi har heller ingen orsak att skämmas för den, förklarar Carl T Ek.

Att det är lika farligt att bättra på och försköna historien som att förtiga de obekväma inslagen, alltså förfalska på olika sätt, är något som Carl T Ek ofta påminner om under sina föreläsningar och guidningar.

Det är i sammanhanget vikigt att tänka på att det finns oerhört många statyer över vita svenska kvinnor och inte endast män. Även arbetare, rallare, gruvarbetare, sjömän, bönder, torpare står statyer runt om i landet. När kommer kraven om rivningar av statyer över vita arbetare, många är säkert kränkta av att de statyerna idealiserar en människotyp? Sjöfartsmuseets Sjömanshustrun eller Götaplatsens Poseidon, båda i Göteborg, föreställer ju vita idealmänniskor och har hela tiden utgjort element som befolkningen identifierat sig med. Samma med rallarstatyer i Norrland eller smeder i Bergslagen eller Nils Ericsson framför Stockholms Central.

Arbetsdåd och genialitet var populära teman när folket önskade hylla dem som byggt Sverige, det vanliga var att statyerna, stora som små, under olika epoker finansierades genom insamlade medel, skattepengar till stöd är först ett sentida påfund. Carl T Ek understryker att det är viktigt att känna till att folket samlat in pengar till statyer ideellt, inte bara de rika borgarna, utan alla bidrog om de kunde, förklarade han.

Trots att folket och inte endast eliten medverkat till statyers resning är det också sannolikt att enstaka statyer kommer att monteras ner av politiska krafter för att blidka en opinion bland främlingar. Från Storbritannien meddelas också att BLM även krävt att statyer över Mahatma Gandhi skall rivas. Några illusioner om begränsningar för BLM:s iver bör man därför inte omge sig med. Inte heller Astrid Lindgren eller Olof Palme kommer att skonas av BLM trots att de tidigare utgjort godhetssymboler för arbetarrörelsen.

Carl T Ek fyller på:

– Varför skulle BLM skona Erlander, Per-Albin, Hjalmar Branting eller andra socialdemokrater?

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 25 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.