Som Berlinmuren. Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk inspekterar de inledande arbetena med det nya gränsskyddet mot Ryssland. Han vill att den modelleras efter Berlinmuren, men ska vara över 2 000 kilometer lång.
Som Berlinmuren. Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk inspekterar de inledande arbetena med det nya gränsskyddet mot Ryssland. Han vill att den modelleras efter Berlinmuren, men ska vara över 2 000 kilometer lång. Foto: Ukrainas regerings presstjänst

Ukraina bygger ny järnridå mot Ryssland

I slutet av förra året påbörjade Kiev bygget av diken och stängsel längs gränsen mot Ryssland. Planen är att gränsen, som aldrig varit ordentligt markerad, ska förses med taggtrådsstängsel, diken, minor och vakttorn. En stor del av det kostsamma bygget ska betalas av EU.

Den 26 mars meddelade Ukrainas president Petro Porosjenko att man avsatt motsvarande 313 miljoner svenska kronor för att på allvar sätta igång bygget av muren mot öst, skriver det ukrainska nyhetstjänsten Ukrinform. Porosjenko förklarade att ”Det förblir en prioritet för regeringen”.

Samtidigt meddelade talesmannen för Ukrainas gränspolis Oleg Slobodjan att ”Murprojektet” gått in i en aktiv fas.

Han uppskattade kostnaden till 66 miljoner euro (cirka 617 miljoner kronor) och meddelade att EU redan skjutit till 14 miljoner euro till detta.

– Gränspolisen har erhållit 10 miljoner hryvna (3,7 miljoner kronor) vilket kommer att göra det möjligt att återuppta byggnationens aktiva fas i början av april. Detta gäller i synnerhet gränsområdena i Kharkov och Lugansk, sade han på en presskonferens.

Hur byggarbeten ska kunna utföras på områden som kontrolleras av separatisterna förklarades inte, men utomstående analytiker befarar att den bräckliga vapenvilan kan vara i fara om Kiev framhärdar med bygget av gränsmuren.

Idén att bygga en befäst gränsmur lanserades först av oligarken Igor Kolomojsky förra sommaren. Kolomojsky, som även äger PrivatBank, den största banken i Ukraina, menade att han kunde slänga upp 100 miljoner euro för projektet. Den 3 september 2014 meddelade premiärminister Arsenij Jatsenjuk att regeringen vill öka säkerheten längs hela gränsen mot Ryssland. Han sade att ”man nu börjar bygga Muren”.

I Moskva möttes planerna av kritik.

– Bygget av en mur kommer, enligt min åsikt, att omöjliggöra normaliseringen av några som helst relationer … Jag är säker på att det i slutändan inte blir någon mur. Retorik är retorik och livet är livet, sade den ryske chefen för presidentkontoret Sergej Ivanov.

Gränsen mellan de före detta sovjetrepublikerna Ukraina och Ryssland har i praktiken aldrig varit mer än streck på kartan, vilket bland annat resulterat i att militära patruller förirrat sig in på varandras område. Sedan förra sommaren har det även möjliggjort att hundratusentals civila kunnat söka sin tillflykt i Ryssland, lik­som tusentals ukrainska soldater och rekryter som deserterat eller flytt över gränsen.

Muren som planeras är ett omfattande projekt med elektrifierade stängsel, minor, vakttorn och bunkrar, vilket fått en del att likna det vid Berlinmuren som restes av kommunistdiktaturen i Östtyskland. Liknelsen är inte så långsökt, premiärminister Jatsenjuk sade i september förra året att man just hade tänk sig Berlinmuren som förebild.

Omfattningen är dock astronomisk i jämförelse. Ukraina har en 2 295 kilometer lång gräns, vilket är längre än från Ystad till Abisko. Han uppskattade kostnaden till 66 miljoner euro (cirka 617 miljoner kronor) och meddelade att EU redan skjutit till 14 miljoner euro till detta.

Den 27 november kunde chefen för Ukrainas gränspolis Viktor Nazarenko på en presskonferens meddela:

– Vi har till dags dato byggt 135,54 kilometer av stridsvagnsdiken och 86,42 kilometer av barriärer.

Arbetet gick sedan i stå, men i slutet av förra året berättade premiärminister Jatsenjuk att man inte glömt bort projektet och att 300 miljoner dollar, motsvarande 2,6 miljarder kronor, avsatts för Muren i 2015 års budget.

I Bryssel är man dock inte överförtjust över att en betydande del av EU:s finansiella nödhjälp till det allt fattigare Ukraina används till att bygga Muren. Ett avtal mellan EU och Ukraina medger visserligen åtgärder för att stärka säkerheten vid gränsen, men inte bygget av en Mur, säger EU:s taleskvinna Maja Kosjanchich.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.