<strong>Donetsk och Lugansk</strong> gick till val den 2 november. Foto: Manuel Ochsenreiter

Val i utbrytarrepublikerna i östra Ukraina

Den 2 november hölls det val i de två självutropade folkrepublikerna Donetsk och Lugansk i det som av omvärlden fortfarande betraktas som östra Ukraina. Nya Tider fick en intervju med Manuel Ochsenreiter, chefredaktör för tyska Zuerst, som tjänstgjorde som internationell valobservatör i Lugansk.

Under konflikterna i Ukraina utropade pro-ryska separatister de båda folkrepublikerna Donetsk och Lugansk, med centrum i städerna med samma namn. Varken folkrepublikerna eller Federationen Nya Ryssland som innefattar dem båda har dock erkänts av omvärlden. En av förhoppningarna inför valet den 2 november var att det skulle ge demokratisk legitimitet åt de nya statsbildningarna.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) vägrade att övervaka valen. Därför bjöd folkrepublikerna själva in ett antal utländska valobservatörer. De som ställde upp var bland annat företrädare för det italienska högerpartiet Forza Italia, ungerska Jobbik, Greklands kommunistparti och flera ryska partier från hela det politiska spektrat. Även en representant för den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetien fanns med, liksom den afroamerikanske advokaten Frank Abernathy.

En av valövervakarna var också Manuel Ochsenreiter från tyska nyhetsmagasinet Zuerst, som Nya Tider fick en pratstund med.

manuel ochsenreiter, internationell valövervakare och chefredaktör för det tyska magasinet Zuerst.
Manuel Ochsenreiter, internationell valövervakare och chefredaktör för det tyska magasinet Zuerst.

NyT: Hur var stämningen på valdagen?

– Folket praktiskt taget stormade vallokalerna. Stora folkmassor väntade på att få rösta.

NyT: Jag förstår att du har pratat med många i dag. Kan du ge några exempel på vad de säger?

– Jag frågade folk varför de väntade i kylan för att få rösta. Många svarade att de hoppas på fred och att de är upprörda över Kievregimens agerande. De berättade om krigets förödelse och om hur de själva drabbats. Jag frågade också om de kände sig nöjda med de valmöjligheter de hade på valsedlarna. De flesta svarade att de är det och att det är viktigt att välja president och parlamentsledamöter för att ge dem större legitimitet. En kvinna sade att hon velat ha fler valmöjligheter, men uttryckte samtidigt förståelse för att valet sker i en krissituation. ”Detta är det bästa vi kan åstadkomma just nu”, sade hon.

NyT: Situationen är fortfarande långt ifrån stabil i Lugansk. Samhället är delvis militariserat och det går runt många män med automatkarbiner på gatorna. Är det inte svårt att åstadkomma ett fritt och rättvist val i den situationen?

– Det vore förstås naivt att tro att man i två helt nya, krigshärjade ”republiker” skulle kunna hålla val på samma villkor som i Schweiz. Givetvis är det en utmaning att hålla val under kris och krigstid. Både självförsvarsstyrkorna och folk i allmänhet beskyller den ukrainska sidan för att inte respektera vapenvilan, och de lokala myndigheterna måste garantera folks säkerhet. Självförsvarsgruppernas uppgift var att säkra vallokalerna i händelse av provokationer eller angrepp. Det visste folk. Jag är övertygad om att deras närvaro inte påverkat röstandet. Hela valprocessen tycks ha levt upp till internationellt accepterad standard.

NyT: Vid folkomröstningen den 11 maj skedde flera incidenter där motståndare till självständighetsrörelsen försökte hindra folk från att rösta. I Krasnoarmijsk sköts till och med tre obeväpnade väljare ned av Kievlojala milismän. Har det skett några sådana störningar den här gången?

– Inga provokationer eller olagligheter har rapporterats, och personligen bevittnade jag heller inga störningar i Lugansk. De lokala myndigheterna sade till mig att provokationer hade skett några dagar före valen: Skrämseltaktik från Kievanhängare om att folk inte borde ta sig till vallokalerna, hot om att väljare från områden som ockuperas av Kievregimens trupper inte kommer att tillåtas delta eftersom de måste ta sig in i de områden som kontrolleras av Donbass självförsvarsstyrkor.

NyT: Vad är dina egna tankar om valet och situationen i Lugansk?

– För folket i Donbass var detta nog den första ”positiva” dagen på länge. De har fått lida mycket, och många har flytt över gränsen till Ryssland. Jag har sett en fruktansvärd förödelse här, på vissa ställen påminner det om kriget i Syrien. Jag har sett söndersprängda skolor och förstörda bostäder. Kievregimen startade krig mot – och detta är Kievs egen åsikt – sin egen befolkning. Kiev har förlorat människornas hjärtan och sinnen och folket vill nu göra sig oberoende från Ukraina. I flera konversationer var det människor som sade att de hellre skulle hugga av sig armen än att leva tillsammans med dessa i en stat som förde krig mot dem. Framförallt för människor som tänker patriotiskt, som respekterar folkets nationella och kulturella identitet, är stöd till Kiev liktydigt med att stöda förtrycket, att stöda den transatlantiska fria marknadsfilosofi som reducerar människan till en meningslös individuell konsument. Folket i Donbass vägrar att lyda och de betalar ett högt pris för det. De förtjänar vårt fulla stöd. Den som stöder Kiev förråder våra europeiska värderingar och prostituerar sig till Bryssel och Washington.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Riksdagen godkände anslutningen till Nato den 22 mars, men DCA-avtalet har ännu inte kommit upp till omröstning. Debattören Elsa Widding, oberoende riksdagsledamot, pekar på att allt fler kräver att anslutningen strider mot Sveriges grundlag och att riksdagens omröstning därmed måste genomföras enligt reglerna för grundlagsändringar: två beslut med ett riksdagsval emellan.

Läs även:

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.