Ej folkvalda. Så här, via Twitter, får du reda på vilka som kommer att bli dina nya ledare. Avgående Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kungjorde den 2 juli: ”Europeiska rådet har kommit överens om de framtida ledarna för EU:s institutioner”.

Visste du att EU utser dina ledare bakom din rygg?

Ursula von der Leyen blir ny EU-president, det vill säga ordförande för den mäktiga EU-kommissionen som i praktiken styr EU. Detta blev resultatet av tre dagars maratonförhandlingar och möten bakom lyckta dörrar. Men varför har vi inte fått välja våra egna företrädare?

Den 1 november kommer Ursula von der Leyen att efterträda Jean-Claude Juncker som ordförande för EU-kommissionen. Hon är i grunden läkare men är sedan 2013 Tysklands försvarsminister.
Christine Lagarde kommer att bli ordförande för EU:s centralbank ECB. Hon var tidigare Frankrikes finansminister och har närmast haft posten som direktör för Internationella valutafonden IMF.

Charles Michel utsågs till ordförande för Europeiska rådet. Han är Belgiens premiärminister och kommer alltså att ha det nära till det nya jobbet.

Josep Borrell Fontelles blir EU:s nye försvarsminister. Fram till 2007 var han EU-parlamentets talman och dessförinnan bland annat transportminister i Spanien.

De nya ledarna som utsetts kungjordes via Twitter av Europeiska rådets avgående ordförande Donald Tusk. Det är formellt upp till EU-parlamentet att bekräfta dessa nya ledare på sammanträdet den 15 juli, men få tvivlar på att parlamentet skulle ändra något. Även om Ursula von der Leyen inte skulle få det förtroendet, är det fortfarande inte väljarna som har fått säga sitt.

Även om det är svårt att hålla reda på vad alla dessa EU-institutioner gör är det inget tvivel om att de är ytterst mäktiga. EU-kommissionen är att likna vid en regering och består av kommissionärer, en från varje medlemsland.

De utarbetar bland annat lagförslag som alla EU-länder sedan måste följa. Kommissionärerna föreslås av sitt respektive lands regering och bekräftas av EU-parlamentet, men får inte agera i sina egna medlemsstaters intressen, utan ska istället agera i hela unionens intresse.

Europeiska rådet, även känt som EU-toppmötet, består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer. Det har till uppgift att slå fast EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Det är också de 28 medlemsstaternas ledare som tillsammans utser en ny ordförande för EU-kommissionen.

Detta är samma princip som i Sovjet. De högsta ledarna utses inte av folket, utan av det närmaste ledarskiktet under sig. Detta skikt i sin tur utses av regioner, i EU:s fall av medlemsländernas regeringar. Väljarna i EU har ingen möjlighet att påverka vem som ska sitta i toppen av denna mastodont som styr så mycket i deras vardag, lika lite som folket hade i det tidigare Sovjet.

Tidskriften The Economist noterar att det var Frankrikes president Emmanuel Macron som först föreslog von der Leyen till posten som ”EU-president”. Ledarna utser varandra, helt enkelt, i en inkrökt korrupt svågerpolitik som folket inte har någon som helst insyn i.

När får Nya Tider sitta med i SVT:s direktsändning?

Tor Gasslander fick sitta i SVT:s direktsändning i Almedalen den 2 juli och kommentera Vänsterledaren Jonas Sjöstedts partiledartal. Gass­lander är tillförordnad chefredaktör för vänsterradikala Flamman. Han hoppade in i april när chefredaktören Anna Herdys tog mammaledigt.

Man kan undra vad som gör honom så lämpad att sitta med som ”expert” i SVT. Flamman har en upplaga på 3 300 prenumeranter år 2018, en nivå som den legat stabilt på i många år. Som jämförelse har Nya Tider 6 500 prenumeranter och har haft ett mycket stort medialt genomslag i flera olika frågor.

När kommer SVT att bjuda in Nya Tiders chefredaktör till sin studio som expert eller politisk kommentator? Eller är det bara för att Gasslander kan stoltsera med ett tidigare engagemang i Expo som han blev utvald?

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Läs även:

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.