BRASILIEN ”SOLIDARISKA MED” RYSSLAND, sade landets president Jair Bolsonaro vid ett Moskva-besök bara en vecka innan invasionen. Trots västetablissemangets hets mot Ryssland, som då var uppskruvad till max, och massiva påtryckningar stod han på sig. Brasilien röstade för resolutionen som fördömde Rysslands invasion av Ukraina, men Bolsonaro vägrar att välja sida i konflikten eller delta i sanktioner mot Ryssland – i praktiken ett stöd till Ryssland. Foto: Alan Santos/PR
BRASILIEN ”SOLIDARISKA MED” RYSSLAND, sade landets president Jair Bolsonaro vid ett Moskva-besök bara en vecka innan invasionen. Trots västetablissemangets hets mot Ryssland, som då var uppskruvad till max, och massiva påtryckningar stod han på sig. Brasilien röstade för resolutionen som fördömde Rysslands invasion av Ukraina, men Bolsonaro vägrar att välja sida i konflikten eller delta i sanktioner mot Ryssland – i praktiken ett stöd till Ryssland. Foto: Alan Santos/PR

Ryssland inte så isolerat som västs etablissemang vill få det att verka

Gulfstaterna talar gärna med Putin, men inte Biden.
Ryssland och dess ledare Vladimir Putin pekas av västetablissemanget ut som avskydda och isolerade av ”världssamfundet”, vars samlade sanktioner snart kommer tvinga den ryska björnen på knä. Efter att FN:s generalförsamling med stor majoritet röstade för ett fördömande av Moskvas invasion i Ukraina, så cementerades den bilden i väst. Den är dock på flera sätt missvisande. Både de länder som lade ned sin röst och även många som röstade för resolutionen arbetar nu på olika sätt bakom kulisserna med Moskva. Den oåterkalleliga skilsmässan mellan Ryssland och väst följs nu av att allt fler länder väljer att distansera sig från väst. Mat- och energisäkerhet är för dem existentiellt mycket viktigare än att följa det i väst påbjudna narrativet.

Vi kommer inte ta någons sida.
– Jair Bolsonaro, Brasiliens president,
efter Rysslands invasion

Den 2 mars, på invasionens sjunde dag, röstade FN:s generalförsamling för resolution ES-11/1 som fördömde Rysslands militära angrepp på Ukraina den 24 februari och krävde att Moskva drar tillbaka sin militär från grannlandet. Resolutionen var unik då den antogs i generalförsamlingen, dit frågan flyttades efter att Ryssland tidigare lagt in sitt veto mot resolution 2623 i FN:s säkerhetsråd den 27 februari. Säkerhetsrådet består av 15 länder, varav Kina, Indien och Förenade Arabemiraten hade lagt ned sina röster. Det extrainsatta mötet i FN:s generalförsamling, som inleddes den 28 februari, var också det första av sitt slag sedan 1982, då gällde det Israel-Palestina-konflikten.

Resolution ES-11/1 stöddes av 141 länder, 34 avstod från att rösta och representanter för tolv länder var inte närvarande. Fem länder röstade emot fördömandet av Moskva, dessa var Eritrea, Nordkorea, Syrien, Ryssland och Vitryssland (se världskartan).

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Naturgas står för bara någon enstaka procent av Sveriges elproduktion, men betydligt mer på kontinenten. Globalt står naturgas för hela 25 procent av all elkraft, enligt sajten el.se. Från och med den 1 april kräver Ryssland att ”ovänligt sinnade” länder betalar leveranser av olja och gas från Ryssland med rubel. Beskedet är ett svar på de sanktioner som riktats mot Ryssland och ryska intressen. G7-länderna avvisar det ryska kravet och hänvisar till ingångna avtal, men drar officiellt inga paralleller till de sanktioner som kullkastar viktiga internationella avtal på det finansiella området. Det finns därmed goda grunder för att tala om ett eskalerande ekonomiskt krig. Bild: el.se, Kollage: Nya Tider

Det ekonomiska kriget expanderar – Ryssland kräver betalt i rubel

🟠 EKONOMI Eftersom sanktionerna från Väst gjort att Ryssland inte kan använda delar av sin valuta- och guldreserv för att fullgöra betalningar i amerikanska dollar och euro, vänder Ryssland på steken och kräver betalt av ”ovänliga stater” i rubel. Effekten av det blir att västländerna måste köpa rubel för att kunna betala för den gas och olja som man måste ha för att inte få en kollaps i energisystemen. Åtgärden resulterade i en prishöjning på gas och rubelns sjunkande trend vände uppåt.

Europa i Ukrainakrigets skugga

Europa i Ukrainakrigets skugga

🟠 UTRIKES Under söndagen utspelade sig Ukrainakrigets 18:e dag. Samtidigt pågår en presidentvalskampanj i Frankrike, Tyskland markerar återhållsamhet och Polen tar emot mer än 1,5 miljoner krigsflyktingar. I ett ständigt flöde av information kommer en mängd känslomässiga påverkansförsök som inte alla mottagare kan genomskåda och uttolka.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.