Indexet som mäter de ”auktoritära populistiska” partiernas styrka är konstruerat av den göteborgske statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som menar att förändringen är ”ett historiskt skifte”. Hans undersökningar visar hur stor andel av väljarna som röstat för partier som klassificerats som ”auktoritärt populistiska” i de nationella parlamentsvalen i Europa mellan 1980 och 2018. Sedan 1995 pekar kurvan entydigt uppåt för dessa.
Heinö skriver i ett pressmeddelande från Timbro att de ”populistiska” nu placerat sig som tredje starkaste ideologiska kraft i Europa efter konservatism/kristdemokrati och socialdemokrati, och fortsätter:
”Det genomsnittliga stödet för populistiska partier i de 33 länderna var drygt 22 procent. Bara under de senaste fyra åren har stödet ökat med en tredjedel.”
Var tredje regering i Europa har i dag stöd av partier som betecknar sig själva som ”systemkritiska” och ”invandringskritiska, nationalistiska och patriotiska”. Totalt röstade 55,8 miljoner europeiska väljare på de ”populistiska” i de senaste valen, konstaterar Heinö.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
