Norges kommuner minskar radikalt i antal från 428 till 356. Jan Erling Klausen vid Oslo Universitet har farhågor om att de norska kommunerna innan sammanslagningarna är ett faktum, kommer att öka sina utgifter i olika investeringar till vilka de lånar upp stora belopp. Skulderna blir ju den nya kommunens bekymmer.
I Norge delades kommunerna fram till 1930 så att de blev fler och mindre, senast 1947, därefter har en del sammanslagningar och omdragningar av kommungränser skett. Sammanlagda kommuner har också delats upp på nytt, men i stort sett var förändringarna få fram tills nu. 2013 började Stortinget och kommunministern att resonera kring ett förslag till kommunreform, eftersom man ansåg att en kommun bör ha mellan 15 000 och 20 000 invånare. Utredningsprocessen gick snabbt och regeringen skyndade på. I juni 2017 beslutades i Stortinget att antalet kommuner skulle minska från 428 till endast 354, men i november undantogs två stycken från tvångssammanslagningen. Redan första januari 2017 hade det dock bildadats några storkommuner och ett år senare bildades ytterligare en mängd storkommuner samtidigt som de sammanslagna fylkena eller nya regionerna. Resten regleras fram till och med 2020.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.