I vissa länder är det viktigt att ha de finaste juldekorationerna. Foto: Pixabay

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Jultomtens land – Finland?

Vid jul pågår en tävling mellan svenskar och finnar kring vilket land tomten kommer från. Men på senare år verkar Finland tagit hem spelet och turister strömmar till Rovaniemi i finska Lappland. Miljoner barn från hela världen skickar sina önskelistor till den finska tomten.

Förr i tiden trodde finnarna på Joulupukki, Finlands motsvarighet till Östeuropas Krampus, som var en ondskefull typ, ett väsen likt en getabock (nuuttipukki, knutbocken), vilken kom för att avsluta julfirandet. Senare var nuuttipukki vanligen en man som klätt ut sig till getabock. Julbocken är en mycket gammal hednisk tradition, där bocken var en fruktbarhetssymbol och kom vid vintersolståndet. I modernare tid kunde julbocken både dela ut julklappar till snälla barn och skämma dem som inte varit snälla. Dagens jultomte, importerad från USA, har ersatt den gamla getabocken, så nu behöver inte barnen vara rädda för tomten. I finskt julfirande ingår naturligtvis att bada bastu.

Julmaten i Finland är ganska lik den traditionella i Sverige, med pepparkakor, köttbullar, sill, lax och lutfisk. Skinkan ugnsbakas och serveras kokta gröna ärtor till den. Det är också vanligt med morotslåda eller kålrotslåda. Tjugondag Knut, dansas julen ut både i Finnland och Sverige. Julgranen, som kom till norden från Tyskland, plundras och kastas ut. Hyvää joulua!

Sankt Nikolaus har ersatt Krampus i Tyskland

Även i Tyskland förekom Krampus med bockhornen, som man kunde skrämma barnen med. “Om du inte är snäll kommer Krampus och tar dig!” kunde det låta. Julförberedelserna brukar börja med att man köper sig en adventskrans med fyra ljus, ett för varje advent. Den demoniske Krampus har ersatts av folk som klär ut sig till Krampus. Och den elake har även i Tyskland ersatts av den amerikanske Sankta Claus eller Nikolaus. Till jultraditionerna hör att göra ett besök på julmarknaden, Weihnachtsmarkt, där man umgås med vänner.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Tomten tar hand om djuren på gården, men om han inte får sin gröt kan han hämnas. Bild: Pixabay

Julgröt

🟠 Folktro och minnen Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Gröten får dock inte ätas upp på julaftonen då tomten ska ha sin portion. Under måltiden kan man rimma till gröten och den som får mandeln kan skatta sig lycklig.

Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se

Traditionens betydelse

🟠 JULKRÖNIKA Julen är en underbar högtid. Vår germanska jultradition, som blandar både hedniskt och kristet, är mycket rikare och djupare än dagens urspårade julhandel och Coca Cola-tomtar. När vi för traditioner vidare till våra barn, rustar vi våra efterkommande med livsuppehållande värderingar. Men för att denna tradering ska inträffa räcker det inte med att bara fira traditionerna. Vi behöver även förklara deras sanna innebörd. Bara på det sättet kan vår civilisation blomstra igen. Det menar civilingenjör Klaus Bernpaintner i veckans opinionsartikel.

Läs även:

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.