Den mest omskakade situationen inträffade i Österrike när Nationalrat, landets parlament, röstade för misstroendeförklaring mot den så populäre förbundskansler Sebastian Kurz från det österrikiska folkpartiet (ÖVP). Med ett stoiskt lugn och distingerad värdighet höll han sitt avskedstal inför de sittande ledamöterna. Nästan efter varje mening utbröt applåderna som ett bevis för uppskattning. Sebastian Kurz tackade explicit den österrikiske presidenten Alexander Van der Welden för hans stöd under den turbulenta tiden och de nya medlemmarna i den övergångsregering som består av experter rekryterade från olika delar av det lilla alplandet. Han redogjorde för allt som hans regering lyckades åstadkomma, bland annat: inga nya statsskulder, kontroll över illegala migranter och höjd levnadsstandard för pensionärer och barnfamiljer. Här följde långa applåder från sessionssalen. Men de längsta applåderna kom på slutet, när Sebastian Kurz yttrade följande: ”Vad som förbluffar mig är hämndlystnaden, reaktionen mot min egen person. Och varför måste man störta hela regeringen?” Efter dessa ord kom den längsta applåden under hela hans tal. Med ett värdigt ”Vielen Dank” avslutade den avgående förbundskanslern Kurz sin karriär som varade i drygt 500 dagar.
Den socialdemokratiska ordföranden Pamela Rendi-Wagner (SPÖ) var stylad, självsäker och visste sin plats. Hon efterträdde Christian Kern (SPÖ) som förlorade i kanslervalet mot Kurz och senare lämnade politiken för att ägna sig åt sin hustrus företag i Israel.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
