Julbocken finns i många svenska hem idag, men då i form av en halmfigur dekorerad med röda sidenband. Den bara står där helt fredligt, precis som andra dekorationer. Den står också årligen i kolossalformat i Gävle, men där har det blivit sport att bränna ner den trots att den inte gjort något annat än att snällt stå där och frysa.
Men det fanns en tid då bocken gjorde hembesök. Förmodligen var det lite läskigt för de flesta, men man kunde stå ut. Det var ju en återkommande tradition där någon bara klätt ut sig, och andra mer ödesdigra monster som uthängningsivriga kvällstidningar och trolljägare fanns ju inte då. Kanske var det byprästens katekesförhör som triggade den tidens obligatoriska överhetsångest istället.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
