I Budapest demonstreras det. Medges, det är en ganska liten skara människor som kämpar sig fram mot parlamentsbyggnaden i snålblåsten. Man har EU-flaggor. Taxichauffören skrattar, ett skratt som direkt övergår i en gurglande rökhosta. Trots det skrattar han igen när han ser aktivisterna med EU-flaggorna marschera genom den ungerska huvudstaden. ”De bara yrar”, säger den mustaschprydde chauffören med sin härligt utdragna ungerska tyskaccent. Skrattande, hostande, gormande – så håller det på ett bra tag. Ty demonstrationståget är förvisso utspritt och därmed även långt. Vid sidan av tåget ser man ett kamerateam från brittiska BBC stå och intervjua protestdeltagare. Förmodligen säger de att de är emot den ungerska regeringens planerade uppstyrning av internet och att den ungerske ministerpresidenten Viktor Orbán genast måste avgå. Tyska medier säger redan tvärsäkert: i Ungern tar en ny, stark oppositionsallians form! Taxichauffören däremot skakar ivrigt på huvudet. ”Det enda verkliga oppositionspartiet i Ungern är Jobbik!” Precis, så verkar det ju vara nu.
Jobbik gäller för att vara ett av de framgångsrikaste – liksom mest omstridda – av Europas högerpartier. I det ungerska parlamentet är Jobbik det tredje starkaste partiet, strax efter Socialisterna (MSZP) och det ensamregerande konservativa Fidesz-partiet under ministerpresidenten Viktor Orbán. I parlamentsvalen fick Jobbik 20,2 procent av rösterna, en förbättring gentemot resultatet 2010 med 3,5 procentenheter. Självaste taxichaufförerna i Budapest har redan märkt att Socialisterna som oppositionsparti mot Orbán inte spelar någon roll längre. De är hopplöst splittrade, skakade av skandaler. Inte heller i övrigt gör de ett alltför imponerande intryck på den politiska scenen.
