Inte så tryggt längre. Hur länge kommer det att dröja innan laglydiga medborgare organiserar sig för att skydda sina bostadsområden och sina nära och kära från de kriminella gängen? Foto: second-opinion.se

Folk kommer att ta lagen i egna händer

LEDARE.
Det är en mycket oroande utveckling när våldtäktsmän får hundra­tusentals kronor på grund av tek­nikaliteter och där beviskraven ställs så högt att det blir i princip omöjligt att få brottslingarna fällda. Vi närmar oss snabbt en situation där medborgare tvingas att skipa sin egen rättvisa.

Sverige är värst i Europa vad gäller gängskjutningar och vi som har genomskådat den mångkulturella lögnen förstår att det inte kommer att gå att bryta utvecklingen förrän man erkänner att det handlar om kriminella klaner med kusiner och farbröder inom polisen, rättsväsendet och politiken. Man kan helt enkelt inte applicera den svenska individualistiska, myndighetstroende mentaliteten på en medeltida klankultur och tro att man får resultat.

Ett fall som upprört särskilt många men som inte är unikt är den våldtäktsdömde syriern Damir Al-Ali som fick 840 000 kronor i skadestånd, medan hans offer fick nöja sig med 3 000 kronor (se NyT v.35/2021). Det höga skadeståndet berodde inte på att syriern friats, han befanns skyldig till att ha deltagit i två grova gruppvåldtäkter med tortyrinslag, men efter att fallet varit upp i Högsta domstolen beslutades att han nog ändå var 16 år när han våldtog och därmed suttit i fängelse för länge.

En vanlig invändning är att om man är gammal nog att våldta så är man gammal nog att sitta i fängelse utan någon löjlig straffrabatt. En annan är att skadeståndet åtminstone först och främst borde gå till att betala vad offren tilldömts i domstol, men inte ens det gick enligt svenska regler. Det kan tilläggas att Nya Tider haft anledning att återkomma till Damir Al-Ali, då han återfallit i nya brott (se nätutgåva v.34/2021).

Ett annat uppmärksammat fall är mordet i Märsta norr om Stockholm, där en gängkriminell 23-åring från Afrika i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för att han skjutit ihjäl en annan gängkriminell på en busshållplats, och sedan åkt därifrån på en elspark­cykel. Bevisningen var övertygande, hans DNA fanns på patronhylsorna, och den jacka som mördaren bar vid skjutningen hittades i hans bostad med DNA och blodspår från mordoffret. Ändå friades 23-åringen i hovrätten – bevisen ansågs inte starka nog.

Lägg till detta alla rättegångar där offer och vittnen plötsligt inte minns något av vad de berättat i polisförhör och de åtalade kan gå flinande därifrån.

Man kan få känslan av att skjutningarna bara handlar om att de kriminella tar kål på varandra, men morden är bara toppen på ett isberg. Den delen av isblocket som är osynligt under ytan – den kriminalitet som inte visas på tv-nyheterna – sker varje dag och riktas mot dig och mig. Det är rån, inbrott, försök att sälja narkotika till barn, oprovocerade attacker och annat som inte bara handlar om att berika sig utan det verkar lika ofta handla om att visa dominans.

I NyT v.5/2023 skrev jag om att de kriminella gängen bland annat tjänar storkovan på att lura svenska äldre. Enligt officiell statistik luras uppåt 60 äldre på pengar varje dygn i Sverige, året om! Och då är mörkertalet förmodligen betydande. I samma nummer av Nya Tider publicerade vi ett reportage om Kistabomben och kriget mellan de kriminella ligorna. Om inte knarkhandeln hade varit så lukrativ, så hade det nog inte vara något att kriga om.

Min poäng är att även om de spektakulära morden syns på löpsedlarna, så är de som drabbas mest vanliga svenska familjer, ungdomar och åldringar.

Då sticker det extra i ögonen om polisen lägger resurser på att stå utanför villa­områden och mäta hastigheten, och se till att alla som kör 6 kilometer för fort får betala några tusenlappar.

Jag är förvånad över att fler inte tagit rättvisan i egna händer. Fäder vars döttrar och söner råkar ut för mångkulturen måste knyta näven i fickan när rättsväsendet fallerar, men förr eller senare kommer näven ut.

Detta är förstås myndigheterna väl medvetna om. Det är därför polisen slår ned så hårt på medborgargarden, de vill inte att människor organiserar sig och skyddar sina områden. Det skulle visa att det går att stävja brottsligheten och polisen skulle få ännu mer kritik.

Men poliserna är inte så många, hur ska de kunna stoppa medborgargarden i varje svensk stad, i varje villaområde eller bostadskvarter? Det kanske är vanligare än vi tror att laglydiga invånare organiserar sig, men det rapporteras bara inte i syfte att hindra att fler tar efter.

Om polisen inte klarar att sätta stopp för de gängkriminella – och det har de själva sagt att de inte klarar – så kan jag inte se många andra alternativ.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.