Det var mycket hemlighetsmakeri runt arrangemanget eftersom man inte ville att ordningsmakten skulle sätta käppar i hjulet för manifestationerna genom att spärra av områden. Som vanligt så uppmanade man till initiativ på gräsrotsnivå, men tre aktiviteter hade deklarerats i förhand. Den första var en marsch från västra Paris till det femte arrondissementet, den andra en marsch från orådet vid Sacré-Coeur till Bastiljen, och den tredje från Place d’Italie i sydöstra Paris till området runt Gare du Nord. Som ”privata initiativ” uppmanade man också till att blockera trafiken på västra halvan av Paris ringväg, samt att ta sig till Champs-Elysées.
Vid foten av Montmartre, under Sacré-Coeur var uppslutningen ganska modest. En handfull personer med västar stod och höll sina plakat med en polispatrull som höll ett öga på dem. Vi begav oss därför mot Champs-Elysées och Triumfbågen, som var skådeplatsen för några av de våldsammaste demonstrationerna för ett år sedan. Myndigheterna hade uppenbarligen tagit hotet att de gula västarna skulle avvika från de planerade rutterna på allvar, polistätheten var stor i området, och gendarmeriet hade slagit en järnring runt Triumfbågen. De tillhör formellt sett armén, och det faktum att den okände soldatens grav ligger under Triumfbågen bidrar sannolikt till deras motivation att förhindra en repris av förra årets upplopp där Triumfbågen vandaliserades.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.