En brigad består av omkring 5 000 soldater. Antalet brigader i Sverige har successivt sjunkit, från 31 stycken år 1975, till åtta år 2004 och slutligen till en enda krigsduglig brigad i dagsläget. I det senaste försvarsbeslutet från år 2015 klubbades regeringens försvarspolitiska inriktning för 2016 till 2020. Där uttrycker man målet att ”huvuddelen av arméförbanden organiseras för att kunna verka som två brigader i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare”.
Mer pengar behövs
Redan 2017 insåg regeringen att målet var alldeles för högt ställt. Då nedgraderades målet till att åtminstone ”kunna agera samtidigt med två brigader med godtagbar förmåga”.
Men även med detta mål synes kraven vara alldeles för högt ställda. Nu, ett år innan politikernas order skulle vara verkställd, meddelar Försvarsmakten att man kommer att bomma målet. Planen finns, men resurserna saknas.
– Vi har en tydlig plan och om den resurssätts så kan vi verkställa det målet, men det kräver mer tid än till 2020, säger Karl Engelbrektson, Försvarsmaktens arméchef, till SVT.
I försvarspolitiska kretsar brukar fenomenet beskrivas som att politikerna beställer en försvarskapacitet som de sedan inte betalar för.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
