”Then 22 Febr. kom Hs [Hans] Furstel. Nåde till Lindkiöping [Linköping], och dagen therefter [därefter] begyntes Riksdagen.” Så skriver riksrådet Abraham Brahe i sin tidebok den 22 februari år 1600. Mannen han i denna anteckning kallar ”[Hans] Furstel. Nåde” är ingen annan än Gustaf Vasas yngste son, hertig Karl, och riksdagen Brahe syftar på är Linköpings riksdag som har gått till historien, inte på grund av de politiska diskussionerna, utan för det som skedde i samband med den.
I samband med denna riksdag lät hertig Karl nämligen tillsätta en domstol som utgjordes av 153 män. Dessa 153 utgjordes, enligt Erik Peterssons bok Den skoningslöse: En biografi över Karl IX, av ”36 adelsmän, 46 krigsbefäl, 24 borgare, 24 bönder samt 23 fogdar och lagläsare. Därmed var det bara prästerna som stod utanför hela ständerdomstolen – de sade redan i inledningsskedet att de inte ville delta i rättegången.”
Under rättegången som inleddes den tredje mars ställdes flera herrar inför rätta. Av dessa frikändes en medan fem dömdes till döden. De övriga sex anklagade dömdes till fängelse. De som dömdes till döden var Finlands hövitsman Bengt Falk samt riksråden Gustav Banér, Sten Banér, Ture Bielke och Erik Sparre. Dessa fem män miste sina huvuden den 20 mars.
Denna händelse, som här har återgivits i korta drag, är idag känd som Linköpings blodbad och för att förstå varför det alls hände och vad männen som ställdes inför rätta anklagades för måste man gå tillbaka i tiden till Johan III:s regeringstid och de motsättningar som kom att uppstå mellan honom och hertig Karl.
Vägen till Linköpings blodbad: Karl mot Johan III
Efter att ha avsatt sin äldre bror, Erik XIV, år 1568 blev Johan kung av Sverige. Han skilde sig från fadern Gustaf Vasa och den yngre brodern Karl i avseendet att han, som Petersson formulerar det, ”strävade mer åt det katolska hållet.” Då Johan vid den tiden var gift med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen-Litauen är det inte helt omöjligt att hans toleranta inställning till katolicismen var hennes verk. Att regentgemåler (och andra kvinnor) påverkat och, vid enstaka tillfällen, mer eller mindre styrt tillsammans med sin kung (eller riksföreståndare) bakom kulisserna har trots allt hänt både före och efter Johans tid och ser man till den kontexten är den förklaringen långt ifrån osannolik. Dessutom hade faktiskt påven, vilket även Petersson noterar, försökt ”få henne att verka för att Johan skulle övergå till den katolska läran. Hon svarade då att det inte var någon idé, eftersom folket i Sverige inte skulle acceptera en katolsk monark.”
Johan blev således inte katolik (åtminstone finns det inget som bevisar att han blev det), men inte desto mindre började han under 1570-talet göra försök att etablera kontakter med katolska riken samt med påven och år 1575 lät han trycka skriften Nova ordinantia ecclesiastica. Denna skrift väckte reaktioner i Sverige då den varnade för reformatoriska skrifter och året därpå utkom skriften Liturgia Svecanae Ecclesiae, som blev känd under namnet Röda boken, i vilken det, som Petersson skriver, stod att ”nattvardens delar återigen” skulle bokstavligen betraktas som ”Kristi kött och blod, något som protestanterna velat avskaffa” samt att ”den romerska bönen Te igitur hade omarbetats för att läsas i svenska kyrkor.”
Röda boken väckte många upprörda känslor bland prästerna, rådsherrarna och den mer reformerte, anti-katolske hertig Karl av anledningen att de tolkade skriften som ett försök att återinföra katolicismen i Sverige. Det är visserligen möjligt att uppfatta verket på det sättet vid första anblick, men det var verkligen inte Johan III:s avsikt. Snarare strävade han efter att återknyta den svenska kyrkan till dess katolska ursprung. Sverige hade trots allt varit katolskt innan det blev protestantiskt och Johan tycks ha velat framhålla och bevara det arvet. 1577 antogs dock Röda boken, trots missnöjet och motståndet, och Karls misstänksamhet mot Johan ledde till motsättningar mellan de två bröderna. Att Johan dessutom försökte införa katolsk liturgi i Karls hertigdöme Södermanland gjorde deras relation mycket spänd.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.