Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, Pam Fredman, Göteborgs universitets rektor, och Christer Mattsson, tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet. Foto: Johan Wingborg / Göteborgs universitet

Institut mot våldsextremism invigdes i Göteborg

I en tid av ökande hot från terrorism inviger Sverige Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Institutet skapas genom ett uppdrag från regeringen och ska vara ett nationellt resurscentrum mot rasism och våldsbejakande ideologier. Redan vid invigningen framkom dock en tydlig politisk slagsida. Vänsterakademiker är missnöjda och framför krav på ”icke-vita” forskare.
Statsminister Stefan Löfven talar vid invigning av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet
Statsminister Stefan Löfven talar vid invigning av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet

Den 14 augusti invigdes Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Det har regeringens uppdrag att utveckla metoder som motverkar våldsbejakande extremism, men var från början tänkt att enbart vara ett centrum mot rasism. Det finns nu delade meningar mellan olika ansvariga om institutets utformning, samtidigt som intellektuell extremvänster i en kampanj av tidningsartiklar kräver att deras speciella agenda skall få dominera – annars vägrar de samarbeta med institutet.

Forskningsinstitutet invigdes inte mindre än två gånger under samma dag under betydande pompa med statsministern som invigningstalare, först i Kungälv och sedan i Göteborg. Anledningen härtill var att institutet skall tillvarata erfarenheter från det så kallade Toleransprojektet, som läraren Christer Mattsson drivit i ett tjugotal år, sponsrad av Kungälvs kommun.

Talarlistan var vid båda tillfällena lång, men talen påfallande lika: kunskap hjälper mot rasism, problemet är egentligen socio-ekonomiska klyftor, det är klyftorna som gör att ”svenskar” lyssnar på budskapet om kalifatet och reser till kriget. Statsvetaren Marie Demker upplyste dock om att ”nationalism är en urstark politisk kraft” och att främlingsfientligheten faktiskt minskar.

Risk att satsning mot våldsbejakande pekar ut muslimer

Segerstedtinstitutets uppdrag formulerades först i regeringsförklaringen hösten 2014 och var då ett centrum enbart för forskning om rasism. När det stod klart att ungdomar även från Sverige åkte till Mellanöstern för att ansluta sig till terrorarmén Islamiska staten utvidgades institutets inriktning till att även omfatta ”våldsbejakande ideologier”.

Vänsterinriktade forskare på bland annat Göteborgs universitet är starkt kritiska till det nya uppdraget och menar att det tvärtom riskerar att späda på rasism.

– Svenska muslimer riskerar genom den här politiska diskursen att utmålas som terrorister. De vittnar i dag om hur deras barn redan i förskolan antas vara i riskzonen, säger Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, till SVT på invigningsdagen.

Mona Sahlin, av regeringen utsedd nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, uttalade sig i januari i år i samma anda om att återvändande jihadister bör få hjälp med jobb, bostad och psykologstöd.

På DN Debatt skrev 18 Göteborgsbaserade forskare samma dag som institutet skulle invigas att de tänkte bojkotta ceremonin. Dels tycker de att denna ”glidning” i institutets uppdrag är problematisk, men de känner även ”oro över att perspektiv som i dag är drivande inom forskningsfältet och som problematiserar de strukturer som skapar rasism både historiskt och i vår egen tid skulle marginaliseras i och med utformningen av institutet”.

Antirasister kräver raskvotering

Redan tidigare i somras angrep denna grupp akademiker Segerstedtinstitutet i debattartiklar i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, där de krävde att verksamheten skall ha ”en stomme av forskare som rasifieras som icke-vita”.

Rasifiering är ett begrepp som så kallade antirasister införde för bara något år sedan för att kunna skilja på svarta och vita, men eftersom ras ”inte finns” så sägs rasifiering beteckna uppfattad (inbillad) rastillhörighet.

Institutet bör inte heller inriktas mot att försöka åstadkomma tolerans ”då det förstärker föreställningen om en normaliserad majoritetsbefolkning som har makten att uthärda eller inte uthärda uppfattade avvikare”, menar man vidare.

Det faktum att föreståndaren Christer Mattsson ännu inte har disputerat är en nagel i ögat på de akademiska kritikerna, som fått vatten på sin kvarn då Mattssons doktorandprojekt blivit underkänt av universitetets etikprövningsnämnd och nu måste skrivas om.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.