Interstellär krigskonst: Möte med främmande civilisation

Artikeln som följer är delvis en ”spoiler” men berör viktiga frågor som är av intresse även för dem som inte vill ägna en vinter åt att läsa tre tunga SF-romaner.

Den mörka skogen

Enligt den amerikansk-italienske kärnfysikern Enrico Fermi borde kosmos sjuda av liv och avancerade civilisationer, med tanke på det vi tror oss veta om livets uppkomst och utveckling. Ändå har vi inte fått kontakt med någon av dessa, vilket brukar benämnas ”Fermis paradox”.

En förklaring skulle kunna vara att evolutionen fram till en teknologisk civilisation faktiskt är oerhört svår, och att vi alltså är den första livsform som kommit så långt. En annan skulle kunna vara att en ung civilisation omöjligt kan bemästra de krafter den själv släppt lös och att civilisationer därför bara existerar några hundra år innan den självförstörs genom kärnvapenkrig, miljöförstörelse, kulturell urartning eller felprogrammerad ”artificiell intelligens”.

Den kinesiske science fictionförfattaren Cixin Liu (kineserna säger Liu Cixin, där Liu är familjenamnet) har en tredje förklaring: Universum är i själva verket befolkat av miljontals avancerade civilisationer, men att alla håller sig noga dolda för varandra.

Spelteorin för interstellär politik är i själva verket mycket enklare att förstå än maktkampen mellan jordiska maktgrupperingar och nationer. Man kan utgå ifrån att:

● Överlevnad är varje civilisations primära mål.

● Civilisationer växer och expanderar, men den totala mängden materia är konstant.

Dessa ”axiom för kosmisk civilisation” är tillräckliga för att bygga en teori om förhållandet mellan civilisationer, lika säkert som en euklidisk geometri, förklarar en av karaktärerna i Cixin Lius berättelse.