Kan vi lita på rättsväsendet?

Svenskarna är mer utsatta för brott, känner sig otryggare och har allt mindre förtroende för rättsväsendet. Det visar resultaten från den Nationella trygghetsundersökningen 2017. Drygt hälften av svenskarna, 55 procent, uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet (domstolar och polis) vilket är en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2016. Förtroendet ökade fram till 2015 men har därefter minskat tydligt. Knappt hälften av befolkningen, 47 procent, uppger att de har stort förtroende för domstolarna, jämfört med 52 procent 2016.

Förtroendet för domstolarna har sjunkit radikalt sedan 1994. Då var det 61 procent och 2011 59

Ett fall som särskilt har väckt stora frågetecken och skapat misstro mot hovrätten, gäller Farkhod Tashmukhamedov som också kallar sig David Idrisson. Han dömdes i tingsrätten till sju års fängelse för förberedelse till terroristdåd. Han har varit i omfattande kontakt med IS och fått kodade meddelanden om hur man tillverkar bomber. Idrisson har bunkrat stora mängder av kemikalier som kan användas för tillverkning av bomber, samma typ av kemikalier som använts för bomber i Europa. Han har skaffat viss militär utrustning som till exempel gasmask. Men trots omfattande bevis friar Svea hovrätt honom. Dock har Säpo en annan uppfattning om hans farlighet och tar Idrisson omgående i förvar. Frågan är vem som har bäst på fötterna?

Det finns fler fall av den här typen där tingsrätten och hovrätten kommer till olika slutsatser. I ett fall från 2011 friade hovrätten för Västra Sverige två personer som dömts av tingsrätten till fyra års fängelse för stämpling till terroristbrott. Hovrätten fann att åklagaren inte hade styrkt sina gärningsbeskrivningar och de åtalade friades.